Förbränningsmotorn kan rädda Europa från Kina

Förbudet mot den klassiska bilmotorn är en av många klimatåtgärder som ingår i EU:s Fit for 55-paket. 

Europa utvecklade förbärnningsmotorn till perfektion. Nu är det dags att låta den rädda oss från Kina.

Europa utvecklade förbärnningsmotorn till perfektion. Nu är det dags att låta den rädda oss från Kina.

Foto: Pixabay

Ledare2025-04-28 08:47
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Genom att ersätta fossila tekniker med vad som betraktas som gröna lösningar ska EU bli ett dygdemönster i klimatfrågan. Ambitionen är att sänka utsläppen med 55 procent till år 2030.

Tyvärr är analysen bakom Fit for 55 en tankevurpa. Att köra en modern ekonomi på väderberoende el är inte möjligt. Med den extra belastning som en elektrifierad transportsektor innebär blir uppgiften än mer hopplös. 

Samtidigt har de europeiska planerna på en egen batteritillverkning krockat med den inorganiska kemins hårda verklighet. De sällsynta metaller som behövs för batterierna utvinns och förädlas i Kina. Att bygga konkurrenskraftiga batterifabriker har dessutom visat sig vara extremt svårt, vilket Northvolts konkurs är ett kvitto på. Bolaget lyckades inte tillverka ett enda helsvenskt batteri, utan importerade katodmaterialet från Kina. I dag är risken hög att kinesiska intressen köper upp konkursboet för en spottstyver.

Det nuvarande förbudet mot förbränningsmotorn tvingar alltså europeiska bilister i armarna på kinesiska företag, samtidigt som det flimrande elsystemet belastas till bristningsgränsen. I en tid av energikriser, krig och tullar ter sig denna påtvingade teknikväxling som mycket oklok.

I motsats till batteriet är förbränningsmotorn en teknik som Europa utvecklade till perfektion. Kring den finns världsledande företag och värdekedjor som EU faktiskt kontrollerar. De europeiska bilföretagen svarar dessutom för en betydande del av kontinentens sysselsättning. EU bör därför försöka undvika att köra dem utför ett stup.

Förbudet mot förbränningsmotorn grundas i en sympatisk tanke om att göra något fint för klimatet. Europas politiker ville dessutom visa grön handlingskraft för väljarna. Men tyvärr är förbudet mot förbränningsmotorn, precis som målet om stålindustrins elektrifiering och andra pålagor i hållbarhetens namn, en illa genomtänkt symbolpolitik. Det är inte möjligt för politiken att schemalägga samhällets omställning på det här viset.

Det råder inga tvivel om att transportsektorns elektrifiering kommer att fortsätta, men ett regelrätt förbud mot förbränningsmotorn var fel väg att gå. I stället måste Europa utbilda en ny kår av kemister och ingenjörer, anlägga gruvor för sällsynta jordartsmetaller och bygga planerbar kraft. Då kan förbränningsmotorn ersättas med en nyare teknik på ett kontrollerat vis. Fram till dess är det bäst att köra Europa i hybridläge.