Hatt har tidigare i processen sagt nej till att bli ny partiledare. Det är inte konstigt. C lär få svårt att matcha hennes nuvarande lön som vd för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och det är mer mar- än önskedröm att ta över partiet i det här läget.
Demirok fortsatte på Lööfs linje med sitt arbete för att få partiet att ställa sig bakom Magdalena Andersson som statsminister. Men hans linje saknade förankring bland ledande centerpartister. Därför kan en ny centerledare inte peka ut Andersson som sin statsministerkandidat.
Bland väljarna var förhållandet det omvända. 76 procent av centerväljarna motsätter sig inte en regering med Vänsterpartiet. Därför kan en ny centerledare inte heller peka ut Kristersson som sin statsministerkandidat.
En ny ledare måste alltså vara stabilt rotad i centerrörelsen men inte vara tyngd av nära relationer till nuvarande ledning. Med andra ord en erfaren kompromisskandidat med tyngd. Anna-Karin Hatt är det perfekta valet.
Under presskonferensen då Hatt presenterades lyfte valberedningens sammankallande Anders Åkesson fram Hatt som alliansminister och hennes arbete i Alliansens tillkomst. Han pratade också om företagande och självförsörjning som viktiga frågor för C att ta sig an. Något som får anses som tecken på en högersväng. Att driva företagarfrågor och en ökad livsmedelsproduktion i det rödgröna lägret är ju mer eller mindre dödsdömt.
Om hennes uppifrån-ner-orienterade ledarstil var svår att hantera i en medlemsstyrd rörelse som LRF, är den en större tillgång i ett krisande parti. Hatt är inte känd för att vara en varm försonare eller visionär debattör – men hon har rykte om sig att vara målmedveten, krävande och strategiskt skicklig. C behöver nu någon som kan återställa ordning, professionalisera partiarbetet, och med fast hand rikta in partiet mot ett nytt mål.
Om detta mål är ett mer självständigt Centerparti och den högersväng mycket pekar på, har Kristdemokraterna anledning att svettas. KD har ridit mer på C:s kris än på egen styrka. Landsbygdsprofilen har varit mer opportunistisk än organisk. Och om originalet återvänder, får kopian problem.
För väljarna är detta goda nyheter. En sund konkurrens om landsbygdens förtroende kan bara stärka kvaliteten i debatten. Alla vinner på att Lööferan blir en parentes – utom möjligtvis KD.