Då bara för elever med finska som modersmål i och med den ökade arbetskraftsinvandringen under 80-talet. Sedan dess har det utvecklats till en kostsam verksamhet som spränger kommunernas redan ansträngda utbildningsbudgetar.
Enligt riksdagens utredningstjänst beräknas modersmålsundervisningen under läsåret 2020/21 ha kostat skattebetalarna cirka 2,4 miljarder kronor. Och undervisningen är inte längre ett frivilligt åtagande, utan en lagstadgad skyldighet för kommunerna.
Det är inte bara kostnaderna som är problematiska. Modersmålsundervisningen sker ofta utanför ordinarie skoltid och tar tid och energi för elever som skulle kunna läggas på att lära sig svenska vilket skulle gynna eleven under hela den kommande skolgången. I en tid då var femte elev i årskurs fyra och var fjärde i årskurs nio saknar grundläggande läsförståelse i svenska, borde extra svenskundervisning vara det som ska prioriteras.
Försvarare av modersmålsundervisningen hävdar att den stärker elevernas identitet och främjar språkutveckling, men forskningen är långt ifrån entydig. Det som däremot är väldokumenterat är att starka kunskaper i svenska är avgörande för att klara skolan – och för att senare ta sig in på arbetsmarknaden Ska vi då verkligen använda skattemedel för att stärka språk som inte är nödvändiga för att klara sig i det svenska samhället och som barnen i de flesta fall ändå får med sig från hemmet?
Enligt en registerstudie från Umeå universitet skadar inte modersmålsundervisningen eleverna, men bara hälften av de berättigade deltar. Detta beror troligtvis på att de som redan presterar bra i skolan oftare väljer att delta, medan lågpresterande elever avstår. Statistik på detta är dock svårt att hitta.
Skolverkets siffror för 2023/24 visar att arabiska, somaliska och finska är de mest efterfrågade språken i grundskolan. Detta är bara ytterligare tecken på att elever som redan har svårt med svenskan får ännu mindre tid att förbättra sina färdigheter i majoritetsspråket. Dessutom sker undervisningen ofta av timanställda modersmålslärare, vilket leder till varierande kvalitet och bristande kontinuitet.
Det är därför dags att omvärdera modersmålsundervisningen i svensk skola. I stället för att spendera miljarder på språk elever redan får med sig hemifrån, borde fokuset ligga på att ge alla elever en stark grund i svenska.