Det spelar ingen roll om regionstyrelsens ordförande Anders Öberg (S) är ute själv eller om han är flankerad av sina regionrådskollegor från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Budskapet är alltid detsamma: ekonomin är ur spel men det är absolut inte vårt fel. Oftast brukar de skylla på regeringen. De får inte tillräckligt mycket extra pengar från staten.
Det påminner i den meningen väldigt mycket om Socialistiskt alternativs budgetförslag i Luleå kommun. Gruppledare Jonas Brännberg avslutade sin inledande presentation på tio minuter med att partiet även avsåg att föra en kampanj för höjda statsbidrag för att kunna genomföra sin politik.
Socialistiskt alternativ har ett minimalt intresse för att finansiera politik. Så är partiet heller inte med och styr kommunen. Det börjar bli alltmer uppenbart att S, C och V likaledes saknar intresse eller i vart fall förmåga att sköta regionens ekonomi. Dessvärre är det de som styr. Prognosen för 2025 ligger väl fortfarande på ett underskott på en miljard kronor.
Anders Öberg skrev nyligen i en debattartikel att de riktade statsbidragen minskat med nästan 190 miljoner kronor. Oaktat att han märkligt nog fokuserade enbart på de riktade statsbidragen är det värt att notera att 190 miljoner är en bra bit ifrån den där miljarden regionen håller på att gå back. Vems fel är övriga 810 miljoner?
Nu har den styrande trojkan visserligen inget överflöd av idéer för hur de ska förbättra vården – och givet hur de sköter ekonomin spelar det ingen större roll eftersom de inte kan genomföra särskilt mycket alls. Men om vården ska bli bättre, om den ska nå ut till fler och passa fler bättre så krävs det både idéer och ekonomiskt ansvarstagande. Och då måste man vända blocken bort från majoriteten.
Det klarast lysande alternativet är Moderaterna. Utöver att partiet under Linda Frohms ledning, tillsammans med Sjukvårdspartiet och C, visat sig kapabelt sköta regionens ekonomi – och inte bara sköta utan faktiskt avsevärt förbättra – är det här man hittar många av de mest relevanta idéerna för hur vården bör utvecklas. Något som visades med tydlighet i partiets budget som nyligen presenterades och debatterades under regionfullmäktige.
Moderaterna står för en bättre och inte minst närmare vård. Man vill både införa och prioritera vårdbesök i hemmet, framför allt för äldre och multisjuka som har särskilt svårt att ta sig till sjukhusen för vård. Det flyttar viktig vård närmare patienterna och frigör resurser på sjukhusen. Partiet vill också upprätta fler filialer och servicepunkter för att även på detta sätt flytta så mycket av vården som möjligt närmare invånarna. Det är faktisk jämlikhet i regionformat.
Vården skulle även få ett uppsving på jämställdhetssidan med Moderaternas budget. För kvinnor skulle den ha märkts inte minst genom att man vill införa krav på klimakteriemottagningar i beställningen för Vårdval Norrbotten. Det är ändå bra märkligt hur lite uppmärksamhet som ges till klimakteriet trots att det är något som varje kvinna måste genomgå och som kan påverka personer enormt. Och det behandlas ofta med en bit-ihop-och-ta-en-promenad-attityd.
På ungefär samma grunder är Moderaternas föreslagna satsning på endometriosvården. Var tionde kvinna drabbas av detta och likafullt behandlas det ofta som ett mysterium. Ett litet kvinnoproblem. Det skulle kunna vara annorlunda.
Moderaternas budget skulle också innebära en satsning på ett barnahus i Norrbotten som tydligen är den sista regionen i landet som inte har ett. Det är direkt pinsamt och visar hur lite man bryr sig om barnen. Barnahus är till för barn och unga under 18 som misstänks ha utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Med den unga i fokus samlar man alla de behöver träffa på en och samma plats. Det är att ta ansvar för några av samhällets allra mest utsatta och känsliga personer. Men Norrbotten har inget.
M-Budgeten skulle också innebära att regionen äntligen får ett hospice, en satsning på värdig vård i livets slutskede. Ett anständigt farväl till en människa som har gjort en lång livsresa som snart är över. Är det inte värt att låta den resan avslutas med respekt och värdighet?
En ekonomi som går ihop, politiker som klarar av att sköta en region och en tydlig plan för en bättre och närmare vård. En mer jämlik och jämställdvård, oberoende av var man bor i länet och vilket kön man har. Det alternativet finns. Men det kräver en välförtjänt väljarinsats vid nästa val.