Ledare: Åkesson provocerar rätt polerat i Almedalen nu

Åkesson inledde med säkerhetsläget – det ”sämsta sedan andra världskriget”. Hoten mot oss hopar sig och han pekade särskilt ut islamismen som ”vid sidan av den ryska aggressionen det största hotet mot oss”. Därför, slog han fast, ”måste islamismen krossas”. Här positionerade han sitt parti som det som vågar tala klarspråk.

Stödet till Israel låg i linje med detta. Israel har, enligt Åkesson, inte bara rätt utan också skyldighet att försvara sig mot Hamas. Han tackade Israel för att göra ”det smutsiga jobbet” med att hålla islamismen stången även utanför Europa och uttryckte förhoppningar om att mullornas styre i Iran ska falla. Inte minst för det iranska folkets skull.

Mer iögonfallande var hans ord om SD:s egen historia. Åkesson berättade att han läst delar av vitboken om partiets rötter. Det var nedslående att judar en gång i tiden hade ”rationella skäl” att känna rädsla inför dåtidens SD. Han bad om ursäkt – personligen och å partiets vägnar – för att SD tidigare huserat personer med antisemitiska föreställningar.

Talet handlade inte bara om hot och historia. Åkesson målade också bilden av Sverige som ett land byggt på slit, flit och strävsamhet. Det är svenskar som gjort Sverige svenskt, förklarade han, och medgav att det kan provocera vissa.

Samtidigt erkände han våra utländska influenser – från julgran till kåldolmar – och försvarade folks rätt att äta sin fredagstacos i fred. Han påpekade att invandrare som blivit en del av det svenska samhället har bidragit till vårt land. Dock underströk han att detta inte är samma sak som de senaste decenniernas invandring, som enligt honom skapat problem och splittring.

Talet innehöll också en leveranslista. Ett nytt tandvårdsstöd för äldre, sjunkande asylinvandring och budskapet att SD nu är ett parti som inte bara problematiserar utan också levererar reformer. Det är inte längre partiet som står utanför och ropar – utan ett parti som är med och formar politiken.

Det märks också att SD:s retorik förändrats. Åkesson valde sina ord med större omsorg, retoriken är inte lika kantig som förr och bör därför kunna därför nå längre. Provokationerna finns kvar, men de ramas in på ett mer slipat sätt. Det kommer göra SD svårare att bemöta. En partiledare som klär ett gammalt budskap i nya ord – och som därmed kan attrahera nya väljare utan att egentligen ha förändrat innehållet.