Med endast 2,1 procent väljarstöd i opinionen är det knappast ett parti i toppform som Mohamsson föreslås ta över. Kanske är det därför som det inte blev någon av de på förhand diskuterade kandidaterna. Såväl skolminister Lotta Edholm som klimat- och miljöminister Romina Pourmohktari tackade nej till uppdraget.
Mohamssons enda erfarenhet av politik på riksnivå är att hon utsågs till partisekreterare i april. Det är självklart en brist som kan visa sig när hon ska hantera en notoriskt bångstyrig riksdagsgrupp och förhandla med övriga partiledare.
Valberedningen verkar i stället ha fokuserat på Mohamssons bakgrund som vice ordförande i ungdomsförbundet. Partikollegor lyfter återkommande att hon är en person med hög energi som är driven att nå sina mål. Hon anses också ha förmåga att fånga ett rum och nå ut till väljarna. Kanske är det precis vad ett parti i kris behöver inför valrörelsen.
Mohamsson har även varit ordförande för socialnämnden på Hisingen – ett av de mest utsatta områdena i Göteborg. Erfarenheter av att hantera segregation och utanförskap ger markkontakt och insikt i de samhällsproblem som Sverige lider av.
Möjligen förklarar det hennes omsvängning rörande Tidösamarbetet. Hon har tidigare varit en uttalad kritiker men på presskonferensen där hon lades fram som valberedningens förslag, sa Mohamsson att hon uppskattar de förändringar som genomförs. Hon var också tydlig med att Liberalerna är ett borgerligt parti som vill se en borgerlig statsminister – även om hon inte hade något besked om huruvida de kommer att acceptera att Sverigedemokraterna ingår i regeringen.
Trots de dåliga opinionssiffrorna är Liberalerna inte i samma kris som innan valet 2022. Då var det fortfarande splittrat i två oförsonliga läger. Den konflikten är på det hela taget över. Johan Pehrson baxade Tidösamarbetet i hamn och det har gått över all förväntan. Nu är det normalläget som Mohamsson tar över.
För att locka tillbaka väljarna vill Mohamsson gå tillbaka till partiets rötter. ”Bilda dig, bete dig och bry dig”, var hennes uppmaning. Lösningen är som tidigare en stark, allmän och likvärdig skola. Klassiska ståndpunkter från tiden då det ännu bar namnet Folkpartiet. Skolan är fortfarande partiets starkaste fråga så det får nog också sägas vara en klok prioritering.
Det återstår dock att se om Mohamssons drivkraft är tillräckligt för att klassisk folkpartism ska entusiasmera väljarna.