Onsdagen den 21 maj röstade riksdagen om regeringsförslaget Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. I det föreslås stora statliga stöd till de aktörer som vill bygga ny kärnkraft i Sverige. Visserligen är stödet utformat som ett lån. Om det återbetalas i sin helhet innebär det ingen kostnad för statskassan. Om är dock ett viktigt litet ord i sammanhanget. Om kärnkraften inte kan drivas med vinst förvandlas lånen till ren förlust. De omkring 400 miljarder kronor som regeringen uppskattar att man kommer låna ut skrattar man inte bort.
Varför ska staten stötta kärnkraft? Att det behövs mer planerbar el i södra Sverige räcker inte som skäl. I teorin ska elprisområdena lösa det. Även om det nästan alltid produceras tillräckligt med el i landet är det svårt att överföra el från norr till söder. Det reflekteras i priset. Att producera el i elprisområde fyra när det inte blåser är vansinnigt lönsamt. Investerarna borde flockas till att bygga planerbar kärnkraft där.
Varför byggs det då inte kärnkraft? Det beror inte på elmarknaden, som i stort fungerar bra. Under lång tid har kärnkraften motarbetats i Sverige. Det har funnits ett tak för hur många reaktorer som får finnas i landet. Socialdemokratiska regeringar har straffbeskattat kärnkraften vilket lett till att fullt fungerande och lönsamma kraftverk har stängt.
Det är statens agerande som har gjort det dyrt att bygga kärnkraftverk i Sverige. Under långa byggprojekt, som kärnkraftsreaktorer, är lån en av de största kostnaderna. Räntan står i proportion till projektets risk. Den största risken med kärnkraftsprojekt i Sverige är att Miljöpartiet och Socialdemokraterna skulle återkomma i regeringsställning. Då skulle de troligen fortsätta sätta käppar i hjulen. Sveriges politik har gjort att räntan är avsevärt högre om man ska bygga ett kärnkraftverk här än i andra jämförbara länder, det bör staten nu kompensera för.
Statens agerande har alltså lett till onödiga kostnader för de som vill bygga kärnkraft i Sverige. Att staten nu tar del av risken i projekten är därmed rimligt. Om framtidens politiker riskerar att förlora 400 miljarder kommer de förhoppningsvis att tänka en extra gång innan de försöker förstöra för kärnkraften nästa gång. Staten bör inte stötta enskilda sektorer – men det här handlar om att försäkra sig mot framtida politikers maktmissbruk mot ett fossilfritt, planerbart kraftslag.