Lundberg svarar ledarsidan: kommunen drivs inte av att försämra

Ulrika Lundberg (V), ordförande infrastruktur- och servicenämnden, svarar på måndagens ledare om avsmalnade vägar.

Ulrika Lundberg (V) svarar ledarsidan angående projektet att smalna av stadens gator.

Ulrika Lundberg (V) svarar ledarsidan angående projektet att smalna av stadens gator.

Foto: Anna Isaksson

Ledare2025-04-15 05:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Daniel Persson lever i en värld där han tror att kommunens tjänstepersoner och beslutande politiker drivs av en enda vision – att göra livet så surt som möjligt för medborgarna. Åtminstone ges den bilden i den ledare som handlar om ny utformning av bostadsgator i Luleå.

Många av kommunens gator anlades på 60-och 70-talet och utformades efter den tidens synsätt. Den tekniska livslängden för dessa gator har uppnåtts och det är nu nödvändigt att göra om arbetet, det vill säga gräva ur vägkroppen, fylla på med nytt material och belägga med ny asfalt.

När man i dag i Sverige anlägger nya bostadsområden är inte gatorna bredare än 5,5-6 meter, det är en så kallad lokalgata och ska därför också utformas på ett sätt så att den inte uppmuntrar till hög fart. Det handlar alltså som en ny standard och ett nytt synsätt och inte ett elakt påhitt från Luleås tjänstepersoner. Vägområdet kommer fortsatt att vara den ursprungliga bredden, däremot asfalteras inte hela ytan. 

Varje år får kommunen in ansökningar från boende i villaområden som vill placera ut blomlådor på grund av att många bilar kör alldeles för fort. Och det gäller även om det är områden där det i princip bara är de som bor där som kör på gatorna. En nyasfalterad gata med 12 meters bredd skulle definitivt leda till fler felanmälningar gällande hastighetsöverträdelser. Snöröjningen kommer även fortsättningsvis att ske på samma sätt som den gjort hittills, det vill säga bredden 5,5 meter plogas och snövallarna läggs på den för snön avsedda ytan på sidan om körbanan. 

Är vi ohejdat snåla som Daniel Persson anser? Nja, infrastruktur- och servicenämnden avsätter 40 miljoner i reinvestering till gator och vägar årligen, det tillsammans med reinvestering fastigheter är de enskilt största budgetposterna. Utöver det lägger vi 2025 ytterligare 17,5 miljoner kronor till reinvestering broar, viadukter och gata. Om vi skulle återställa vägarna till 11-12 meters körbana skulle det kosta drygt 40 procent mer än vad det gör i dag, det vill säga 40 procent färre gator skulle åtgärdas årligen. Även om vi skulle avstå från att reinvestera i andra ansvarsområden som nämnden har, till exempel parker, lekmiljöer, säkra skolvägar, belysning, enskilda vägar så skulle budgeten ändå inte räcka till. 

Ekonomi, trafiksäkerhet, dagvattenhantering, grönytor – alla dessa är anledningar till att vi följer en ny standard vid reinvestering av gator. Inte bilförakt eller ohejdad snålhet. Och det är definitivt inte nonsensargument. 

Ulrika Lundberg (V), ordförande infrastruktur- och servicenämnden

Ledarsidan svarar:

Ledare i fråga påstår på inget sätt och/eller vis att tjänstemän eller ledande politiker skulle drivas av en vilja att försämra för folk. Till att börja handlade den inte om tjänstemännen över huvud taget, bara det politiska styret vilket är var ledarredaktionen anser att detta ansvar ligger. Vad gäller drivkrafter är ledarsidan beredd att acceptera att ett mycket brett spektrum kan tänkas ligga bakom. 

Vad som faktiskt stod i ledaren var att oavsett vilka drivkrafter man nu än må ha så vet man att vägavsmalningarna är något som folk oftast inte vill ha och som uppfattas som en betydande kvalitetsförsämring av tillvaron men att man gör det ändå. Samt att man agerar smått fördolt för att folk mer eller mindre ska ställas inför fullbordat faktum. 

Inga av de framförda generella argumenten har föranlett någon förändring av denna uppfattning.