Förslaget innebĂ€r att staten ska auktionera ut lĂ„nga kontrakt pĂ„ el som ska garantera elproducenter en stabil intĂ€kt, dĂ€r den som bjuder lĂ€gst vinner auktionen. Staten ska i sin tur förmedla denna el vidare till hushĂ„llen till ett pris som, enligt S sjĂ€lva, berĂ€knas hamna pĂ„ cirka 40 öre per kilowattimme. Minst 60 procent av hushĂ„llets normalförbrukning ska tĂ€ckas pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, medan resterande 40 procent ska komma frĂ„n el pĂ„ den övriga elmarknaden. Hur detta ska gĂ„ till presenterar partiet inte i detalj, och inte heller hur berĂ€kningarna har gjorts. Det enda tydliga Ă€r att staten, oklart genom vilka kanaler, ska agera som en central upphandlare â och förmedlare â av el.
Förutom alla oklarheter, inte minst vad gĂ€ller kostnaden för staten, riktar partiet Ă„terigen in sig pĂ„ fel frĂ„ga. I stĂ€llet för att lösa grundproblemet i produktionsled vĂ€ljer man att agera mot priserna, som bara Ă€r symptom. Och hur man ska förmĂ„ elproducenter att hellre fĂ„ mindre betalt av staten över en lĂ€ngre period Ă€n ett högre pris pĂ„ den âriktigaâ marknaden hĂ€r och nu Ă€r svĂ„rbegripligt. Förslaget liknar en mindre genomtĂ€nkt kopia av en elmarknadsreform som redan presenterats av EU-kommissionen, som dĂ€remot vĂ€lkomnas av energiföretagen eftersom reformen Ă€ven innehĂ„ller villkor för korttidsmarknaden. S verkar vilja lĂ€gga beslag pĂ„ nĂ„got som kan komma att införas oavsett. Att marknaden reformeras kan vara bra, men oavsett marknadens villkor kommer EU inte att lösa Sveriges elförsörjning. S kan ta Ă€ra för vad de vill, men dĂ„ borde de svara pĂ„ den enda vĂ€sentliga frĂ„gan: var ska folkhemselen komma ifrĂ„n?
Det Ă€r nĂ€mligen inte elmarknaden i sig det Ă€r fel pĂ„, utan tillgĂ„ngen pĂ„ el. Utbudet har minskat i hela Europa pĂ„ grund av omvĂ€rldsfaktorer â bĂ„de till följd av nedlagd inhemsk produktion och indragna gasleveranser â samtidigt som efterfrĂ„gan pĂ„ el ökar. Det Ă€r helt enligt alla lagar om utbud och efterfrĂ„gan att priserna gĂ„r upp. Att försöka kontrollera priserna Ă€r bara S:s sĂ€tt slĂ€ta över sitt ansvar för att planerbar elproduktion lagts ned, inte minst i södra Sverige dĂ€r priserna â som av en slump â Ă€r allra högst. DĂ€rför vĂ€ljer man att hellre skjuta in sig pĂ„ priserna Ă€n pĂ„ produktionen. Partiets oenighet och icke-besked om kĂ€rnkraften fortsĂ€tter att gĂ„ som ett spöke genom debatten.
I en tid nÀr svensk elproduktion behöver fördubblas fram till 2045 borde ett seriöst statsbÀrande parti kunna ge svar pÄ hur det ska gÄ till. Att lÄta staten förmedla folkhemsel Àr ingen lösning om man inte kan svara pÄ var den ska komma ifrÄn. Magdalena Andersson mÄ Àlska billig el, men inte tillrÀckligt mycket för att berÀtta hur den ska produceras.