Bli inte en knarkslav åt de kriminella gängen

I veckan inleddes en rättegång mot två män som bedrivit vad som kallats en knarkcentral på Bergsviken i Luleå. Båda försvarar sig med att ha blivit tvingade.

Bilden är från en film i en beslagtagen mobiltelefon. Polisen tror att det är en av de åtalade männen som ses hantera narkotikan.

Bilden är från en film i en beslagtagen mobiltelefon. Polisen tror att det är en av de åtalade männen som ses hantera narkotikan.

Foto: Polisen

Ledare2025-04-11 00:01
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det hela handlar om narkotikaförsäljning i en enorm omfattning. Fem kilo cannabisharts, drygt 130 gram kokain, nära fyra kilo amfetamin samt drygt 2 500 tabletter och kapslar innehållandes olika narkotiska preparat hittades vid polisens tillslag mot lägenheten i fråga, vilket Kuriren har rapporterat om. Föga förvånande fanns där också en stor mängd kontanter.

Nu är rättegången i full gång och båda männen försvarar sig med att de inte alls ville göra det här. De var tvingade, både till Luleå och till att sköta narkotikaförsäljningen och kontanthanteringen. Det förefaller vara uppriktiga berättelser. Men än sen då?

Visst är det tragiskt med människor som hamnar i klorna på kriminella, men det innebär inte att man är utan egen skuld. De är inte dömda än, men båda erkänner i vart fall grovt narkotikabrott och bör kunna se fram emot hyggliga fängelsestraff för detta. Som sig bör.

Detta är ytterligare en berättelse i mängden om hur dagens kriminella opererar – och varför man bör sky att göra affärer med dem som pesten. Vi vet att det är så här.

Du köper lite knark inför en fest. Bara ett par gånger. Men plötsligt är du mer beroende än du hade planerat. Och den där hungern efter mer droger växer inom dig, tar över dig. Det kanske går bra ett tag, men så blev du av med jobbet. Du har lite mindre pengar ett tag, men suget tar ingen paus. Lyckligtvis är langaren hygglig och låter dig köpa på krita ett par gånger. Nu är du fast.

Har man väl hamnat under gängens tumme kommer man inte loss. Det kan också vara så att du har gjort ett jobb åt dem. Också fast.

Och gängen slösar inte bort bra resurser, folk som kan göra grovjobbet medan de håvar in pengarna. Minimal risk för dem att åka fast, maximal risk för dig.

Självklart känns det orättvist. Och i någon mening är det ju det. Du ville inte göra någon illa. Men helt plötsligt sitter du i en knarkarkvart i Helsingborg och lägger ut meddelanden i grupper på Signal om att en påfyllning av stans bästa ladd har kommit in. Skynda att fynda.

Och sanningen är att du har ett ansvar för vad du gör. Du hade kunnat låta bli, men du valde att ge dig i lag med personer som du innerst inne vet är hänsynslösa kriminella. Du vet att det kan hända, men valde att ignorera den risken.

Förhoppningsvis kan dessa berättelser ge fler modet att stå emot. Att inte köpa droger, att inte ta ett enkelt jobb för snabba cash. Det slutar aldrig väl för dig.