I en rapport från Transportföretagen (21/2) har man nått slutsatsen att Sverige kommer kunna nå klimatmålen till 2030, möjligtvis med en kort fördröjning, även när bränslekostnaderna har sänkts.
För att åstadkomma en minskning av vägtrafikens utsläpp med 40 procent före 2030 skulle Sverige behöva införa nya ekonomiska styrmedel, såsom exempelvis en differentierad kilometerskatt beroende på fordonets koldioxidutsläpp. Och det kräver framför allt att Sverige bygger ut sin elproduktion.
Klimatpolitiken kan inte syfta till att minska transporterna. Det är orealistiskt, och det vore framför allt skadligt. Kostnader somn införs måste vara motiverade och kostandseffektiva. Det kommer behövas fler bilar och transporter, och de kommer också behöva bli mer hållbara.
Rapportförfattaren föreslår bland annat att Sverige inför en kilometerskatt av tyskt snitt, där skatten “differentieras kraftigt för fordonens utsläpp av koldioxid”. Det kan vara rimligt, och hade uppmuntrat fler att investera i renare fordon. Om skatten applicerades på alla svenska vägar hade det också uppmuntrat till elektrifiering i alla delar av landet. Vidare föreslår författaren också att bonussystemet för inköp av personbilar och lätta lastbilar återinförs, men differentieras för att särskilt gynna fordon med låg elförbrukning och måttliga stora batterier.
Det enskilt viktigaste för att uppnå elektrifiering i hela landet är dock att det finns nog med el. Av alla åtgärder som regeringen har att jobba med är en utbyggnad av elproduktionen därmed det allra viktigaste. Kortsiktigt kan det betyda att man behöver försöka kompensera för dagens elbrist med mer vindkraft, men på sikt finns det inget annat svar för ren, pålitlig energi än kärnkraft.
Det kommer också kräva ett litet mått av tur. Marknaden för batterimetaller lider just nu av brister, och om detta inte blir löst kommer det inte finnas möjlighet att bedriva en meningsfull elektrifieringspolitik oavsett politisk färg.
Det finns alltså mycket att jobba med. Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har redan nämnt att nya styrmedel bör införas för att kompensera för en sänkt reduktionsplikt och sänkta drivmedelspriser, varför rapporten antagligen kommer välkomnas av regeringen. Men om ministern menar allvar med att nå klimatmålen till 2030 måste man börja med grundförutsättningarna – Sverige måste producera mer el.