Det har blivit något av en årlig tradition att sitta och undra om Luleå äntligen ska ha bättrat sig eller om man återigen ska falla ett par platser i jakten på den absoluta botten i Svenskt näringslivs ranking av kommunernas näringslivsklimat.
Tråkigt nog upprepar 2024 det bekanta mönstret. Tidigare usla betyg har följts av spelad upprördhet från kommunens politiska ledning vilket sedan följs av ett ännu sämre betyg. I fjol noterade Luleå kommun sitt dittills sämsta resultat och trillade ned till plats 270 – av 290. Nu har kommunen halkat ned till plats 275. Detta trots de upprepade uttalandena om att det är för ruskigt och att det är prioriterat.
Vid det här laget måste vi i ärlighetens namn kunna säga att det förmodligen inte har varit prioriterat alls. Det är nu enbart 15 kommuner som får ett sämre betyg av sina företagare än Luleå. Om man hade prioriterat det och ändå nått detta resultat vore det läge att avgå. Så bottenlöst dåligt är det.
Några områden ser visserligen minimala förbättringar i rankingen. Det gäller inte minst kommunpolitikers attityder där Luleå klättrar från plats 277 till 274. Och förtroendet för kommunens upphandlingsarbete är så starkt att Luleå klättrar från plats 230 till plats 228. Ta fram champagnen!
Det enda område där Luleå kommun faktiskt står ut i någorlunda positiv bemärkelse är hur lätt det är att komma i kontakt med dess handläggare. Där hamnar Luleå på plats 122 – visserligen ett rejält tapp från fjolårets plats 72, men ändå. Problemet är bara att betygen för allt som händer när man väl har fått tag på handläggaren är usla.
Luleå får bland landets absolut sämsta betyg gällande alltifrån tjänstemännens attityder (284) och huruvida handläggarna uppfattas förstå företagets verksamhet (286) till huruvida man får de råd och den vägledning man behöver (283) och handläggningstiderna (289). Det är så illa att Luleå i år tog bottenplatsen för företagarnas samlade bedömning av kommunens servicebemötande. Plats 290 av 290. Grattis! Finns det kvar av champagnen?
Kommunledningen har satsat allt på att en ny organisation ska råda bot på näringslivsklimatet. Det är osannolikt att det kommer att göra särskilt stor skillnad om man inte samtidigt tar sig an den stora kulturella förändring som måste till i hela den administrativa apparaten. Utan en grundläggande attitydförändring kommer inte mycket att bli bättre.