Förslaget som nyligen skickades till riksdagen, innebär att förmånsvärdet för bilar höjs med omkring 25 procent från den 1 juli. Detta då dagens schablonberäkning inte tar med räntekostnader för lån, och anses underskatta värdeminskningen. Då är det billigare att ha bil som förmån från arbetsgivaren än att äga bil privat.
I sig är det förstås rimligt att skattesystemet inte premierar vissa nyttjandeformer framför andra. Frågan är dock om regeringens siffror stämmer.
Skattebetalarnas förening har till exempel varnat för att höjningen riskerar att göra förmånsbilar dyrare än ägda och leasade bilar. Detta eftersom regeringen räknar med för hög kalkylränta och för låga andrahandpriser. Därtill tycks finansdepartementet inte alls ha jämfört med kostnaderna för att leasa, trots att det utgör nästan hälften av privatbilsmarknaden.
Men även om förmånsbilar i nuläget är billigare kan det knappast betraktas som något slags oskälig premie. Särskilt på landsbygden, där det varken går tunnelbana eller buss en gång i kvarten, är bilen nödvändig både i jobbet och privat. Eftersom det handlar om långa sträckor och laddstationerna är få, måste bilarna än så länge tankas med bensin eller diesel.
Ändå fortsätter regeringen att bestraffa bilägare. I april kommer exempelvis skatten på fossildrivna bilar höjas igen då bonus-malussystemet utökas ytterligare. I det läget skulle billigare förmånsbilar fungera som kompensation för dem som redan missgynnas av regeringens storstadscentrerade miljöpolitik.
Till råga på allt är inte ens klimatvinsten uppenbar. Förmånsbilar utgör i dag omkring en tredjedel av alla nyförsäljningar, men det lär inte bestå när kostnaderna ökar. Eftersom nya bilar generellt sett är mer miljövänliga skulle det inte vara en framgång om fler företag i stället använder äldre men billigare bilar.
Detta är pikant för eldrivna bilar och hybrider, vilka också kommer drabbas av höjningen. I vissa fall beräknas priset öka med så mycket som 70–90 procent jämfört med i fjol (Dagens PS 20/1). Förmånsbilar utgör en ännu större del av nybilsmarknaden för laddbara bilar, så en skattehöjning för just förmånsbilar riskerar att fördröja omställningen till en eldriven fordonsflotta.
Regeringens miljöpolitik bygger på osäkra siffror utan tydliga resultat. Och som vanligt får landsbygden betala för regeringens missriktade klimatambitioner.