I stället för ett frikopplat departement läggs nu klimat- och miljöministerns portfölj hos Näringsdepartementet med det nya namnet Klimat- och näringslivsdepartementet under ledning av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Miljöperspektivet får därmed inflytande över en rad politiska områden.
Näringsdepartementet har också erfarenhet av att fungera som delat departement. Bland annat 1999 slogs Kommunikationsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet samt delar av Inrikesdepartementet ihop till det gemensamma Näringsdepartementet (också kallat “superdepartementet”) under regeringen Persson.
Även bland regeringskritiker finns det många som anser att sammanslagningen av departementen inte behöver betyda ett nederlag för miljöarbetet. Jakob Lundgren, tidigare miljöpartistisk sakkunnig på miljödepartementet, uttryckte det klokt på Twitter: “Till exempel skulle mycket finnas att vinna i att klimatomställningen får större vikt i regeringskansliet. Såväl närings-, finans- och infrastrukturfrågor är avgörande för att lyckas” (18/10).
Det är också en uppfattning som i många delar Busch verkar instämma i. I Svenska Dagbladet sa hon att den stora klimatutmaningen är att ställa om transportsektorn och industrin, för vilka elektrifiering och energifrågor är avgörande (18/10). Inte en orimlig hållning.
Det som däremot är iögonfallande, och möjligtvis kan utgöra en huvudvärk för regeringen längre fram, är utnämningen av Romina Pourmokhtari (L) till klimat- och miljöminister. Pourmokhtari är 26 år – Sveriges genom tiderna yngsta statsråd – och hennes politiska erfarenhet är i princip enbart genom Liberalernas ungdomsförbund. Hon har också studerat statsvetenskap. I och med att hon saknar både särskilda meriter och akademisk kompetens inom området så får hon anses ett otestat kort, vilket inte fungerade särskilt väl när posten tidigare fylldes av Annika Strandhäll (S).
Mycket talar ändå för att miljöarbetet kommer effektiviseras under den nya regeringen. Bara insikten att kärnkraften nödvändigtvis måste vara en grundbult i energiarbetet om vi ska ha en chans att på sikt bryta beroendet av fossil energi gör att denna regering står bättre rustad för att sänka utsläppen. Och genom att sammanfoga miljöarbetet och näringslivspolitiken har de redan kommit en bra bit på vägen för att uppnå en förbättring, såväl för miljön som för ekonomin.