Professor: Energipolitik måste bli långsammare

Magnus Söderberg är professor i energiekonomi vid Griffith University i Australien. Han är också knuten till forskningsinstitutet Ratio i Sverige och har sysslat med energiforskning i över 20 år. 

Magnus Söderberg, professor i energiekonomi, förklarar att det är en missuppfattning att energiomställningen är det viktigaste problemet att lösa.

Magnus Söderberg, professor i energiekonomi, förklarar att det är en missuppfattning att energiomställningen är det viktigaste problemet att lösa.

Foto: Matts Skagshoj

Ledare2025-04-17 02:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Du har undersökt hur elpriset påverkar människors inställning till klimatpolitiken. Hur ser denna förändring ut, och vad var det mest överraskande du såg i datan?

– Det är två saker man ska vara medveten om. För det första att prisökningar är impopulära och påverkar människors uppfattningar och beteenden på en lång rad områden. Att påverkan var så omfattande förvånade mig. Man kan hävda att detta är illa nog, men vad som verkar vara ett kanske ännu större problem är när prisförändringarna kommer plötsligt. Toleransen hos vanliga människor verkar vara särskilt låg när de förväntas anpassa sig på, vad de upplever som, väldigt kort tid.

Vad tror du krävs för att människor ska uppleva energipolitiken som begriplig och rättvis?

– Det finns en anda i samhället idag om att energiomställningen måste gå väldigt fort. Detta är ett problem. Legitimiteten för omställningen hade ökat om vi drog ner på hastigheten.

Du har varnat för att klimatpolitiken riskerar att bli sin egen fiende om elpriserna skenar. Hur nära är vi den punkten i Sverige i dag?

– Det är ett reellt problem. Vi har sett bakslag i flera länder. Jag gjorde en kort sammanfattning av sådana bakslag i en artikel som publicerades i Spectator alldeles nyligen, och det är uppenbart att människor reagerar negativt när de förväntas ändra sitt beteende för snabbt.

Hur stort ansvar har politikerna själva för att inte ha säkerställt ett elsystem som klarar omställningen utan att väljarstödet faller?

– Det är uteslutande politiska beslut som bestämmer hur fort vi genomför energiomställningen. Det förefaller svårt för politikerna att hålla flera saker i huvudet samtidigt och detta är ett bra exempel. Det är uppenbart att den temperaturökning vi observerar är ett problem, men vi har flera andra problem som vi samtidigt måste förhålla oss till, till exempel legitimitet för de beslut politiker fattar. Det spelar ingen roll hur goda intentioner politiker har om de inte förstår människors alla utmaningar och tar hänsyn till dem när de fattar beslut.

Många pekar på behovet av elprisbromsar eller stöd till hushåll. Vad visar din forskning om effekten av sådana åtgärder – hjälper de eller förvärrar de legitimitetsproblemen?

– De hjälper. Det människor vill ha är hjälp att ställa om – de är inte emot omställningen som fenomen. Hemligheten med att lyckas med en större samhällsomställning är att dra ut på den så länge att människor inte fattar att de är mitt i en omställning. Man måste alltså ge människor tid. Det har politikerna missat denna gång.  

Vad tycker du är den största missuppfattningen i dagens energipolitiska debatt?

– Att energiomställningen är det viktigaste problemet vi har att lösa. Så är det inte. Det viktigaste är att ge samtliga problem tillräckligt mycket uppmärksamhet och visa människor att vi gör framsteg på alla de fronter de bryr sig om.

Om du fick ge ett råd till beslutsfattare baserat på era resultat, vad skulle det vara?

– Dra ner på energiomställningens hastighet.