Det är inte polisens fel att operationen inte fungerade. Det är regeringen som beställde den som bär ansvaret. Regeringen är också mer eller mindre den enda instans som ännu inte erkänt misslyckandet. Inrikesminister Mikael Damberg (S) har inte velat kommentera insatsens resultat förrän den är över. Förmodligen med gott hopp om en explosionsartad utveckling på slutet.
Fyra mål sattes upp för Operation rimfrost. Sprängdåd och skjutningar i kriminella miljöer skall minska, antalet personer som ingår i kriminella nätverk skall minska, antalet beslag av vapen och sprängmedel skall öka och allmänhetens trygghet skall öka genom fler synliga poliser.
Antalet skjutningar ligger dock kvar på samma nivå som tidigare. Omkring 250 personer ur den organiserade brottsligheten har häktats misstänkta för brott. Detta har dock inte på något verifierbart sätt minskat gängens möjlighet att fortsätta sin verksamhet vilket ju inte minst visas av de fortsatta skjutningarna.
Ett annat bekymmer är att det inte finns någon analys kring hur många av dessa som hade häktats inom ramen för den vanliga verksamheten, utan Operation rimfrost. Det gäller även de närmare 700 vapen eller 150 kilo sprängämnen som har beslagtagits. Inte heller avslöjas vilken sorts vapen det rör sig om. Är det skjutvapen, eller kanske knivar som ju är tämligen vanligt förekommande? Rör det sig kanske om påkar? Om operationen faktiskt är en succé – varför inte helt sonika berätta?
På sätt och kan förstås målet om ökad trygghet sägas ha uppnåtts. Tillskottet av poliser i främst Malmö och Uppsala bidrar väl i någon mån till ökad trygghetskänsla för de boende där. I den mån de syns ute på gator och torg, vilket inte primärt är hur operationen har ordnats. Dessutom har poliserna tagits från andra håll runtom i landet och där har ju poliserna blivit färre. Rimligtvis har även detta påverkat tryggheten, om än i den motsatta riktningen.
Rimfrost kunde dock inte lyckas. Gängbrottsligheten är inte ett makabert reklamavbrott i vår Bullerbytillvaro utan den nya verkligheten och måste hanteras inom ramen för den ordinarie polisverksamheten. Det är enda sättet att hantera den annat än möjligt på väldigt kort sikt.
De områden är särskilt drabbade av gängkriminalitet behöver ökad polisnärvaro. När de boende ser att polisen finns där och inte backar undan kommer tilltron och med den tipsen. Sakta trycks gängen tillbaka. Men i stället för ordentliga satsningar på polisen valde regeringen att satsa på en reklaminsats.