S är intolerant i Svenska kyrkan

Svenska kyrkans högsta beslutande nivå, Kyrkomötet, inleddes i veckan.

Du får nu kyssa brudgummen.

Du får nu kyssa brudgummen.

Foto: Kallestad, Gorm

Ledare2022-10-07 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Mötet ska bland annat behandla en motion som redan tilldragit sig en hel del uppmärksamhet. Det är kyrkopolitikern Jesper Eneroths (S) motion ”Obehörighetsförklaring av präster som diskriminerar”. I korthet går förslaget ut på att präster ska tvingas att viga samkönade par. Den som till äventyrs vägrar ska förlora sitt prästämbete och bli avkragad.

I en intervju med tidningen Dagen (1/10) förklarar motionären – som är infrastrukturminister Tomas Eneroths (S) son – att syftet är att ingen ska behöva känna sig diskriminerad av kyrkan. Saken är dock den att alla församlingar i Svenska kyrkan redan har skyldighet att viga även samkönade par. 

Men plikten ligger på församlingen och inte på individen. Det är i också i linje med hur kyrkan sett på ämbetet. Plikten att dela ut sakramenten vilar på kyrkan som institution. Motiven för en präst att tacka nej i ett visst sammanhang kan vara många och möjligheten att avstå måste finnas.

Sedan hör det förstås till sakfrågan att äldre präster i Svenska kyrkan gick in i ämbetet när det sågs som en självklarhet att äktenskapet var mellan man och kvinna. Det finns också yngre som tolkar bibeln som att äktenskapet bara är för män och kvinnor. Antalet präster med en sådan klassisk syn är dock litet. 

Alla som följer med i Svenska kyrkan liv vet nog att sexuella minoriteters rättigheter har en mycket stark ställning där. Hbtq-frågor återkommer i sociala media, på utbildningar och i själva gudstjänstlivet. Prästerna som vill viga homosexuella är långt fler än de som inte vill.

Därför är det så övertydligt att Socialdemokraterna i Svenska kyrkan inte är ute efter att lösa ett problem – utan efter att starta en häxjakt. Partiet vill skapa en bild av kyrkan som infekterad med vad de anser vara reaktionära åsikter. Då kan Socialdemokraterna framstå som en progressiv kraft och på samma gång engagera anhängare och motivera att man som politiskt parti envisas med att vara inne i kyrkans inre liv.

 Men den här gången är det inte kyrkan eller prästerna som är intoleranta, utan Socialdemokraterna. Det är ett totalitärt drag hos de socialdemokratiska kyrkopolitikerna att de inte ens kan acceptera tanken på att en människa har en annan åsikt än de själva. Och att de vill ta yrket – ja kallet och identiteten – från dem som tycker annorlunda.

Tilltaget aktualiserar frågan vad i hela fridens namn som de politiska partierna har att göra i kyrkan.