Så blev Sveriges miljömål självmål

Miljömålsberedningen har nu presenterat sitt betänkande innehållande 102 förslag för hur Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål.

Milömålsberedningens betänkande är inte bara omfattande, det är fullt av ogenomtänkta förslag dessutom!

Milömålsberedningens betänkande är inte bara omfattande, det är fullt av ogenomtänkta förslag dessutom!

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2025-02-19 09:34
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Trots att beredningen enats om bland annat ökad areal skyddad skog och avtal mellan staten och skogsägare om att inte avverka under fem eller 20 år, har kritiken från miljösidan varit omfattande.

Lars Tysklind (L), som lett beredningens arbete, lyfte under presskonferensen då han lämnade över betänkandet till miljöminister Romina Pourmokhtari (L) en avgörande poäng: många av konflikterna inom beredningen beror på att ledamöterna värderar samhällsmålen olika.

Denna insikt är central för en fruktbar debatt. Miljömålen är inte alltid förenliga med varken andra miljömål eller mål för samhället i stort. Det går exempelvis inte att både minska uttaget av fossila bränslen och begränsa uttaget av skogsråvara.

I Sverige som till stor del består av skog är detta emellertid inget problem. Människor kommer fortsätta kunna plocka svamp även om vi minskar användningen av fossilt till förmån för biobaserade produkter.

Däremot är det viktigt att minnas att alla vägar har sitt pris. Till exempel varnar skogsindustrierna för att 7 200 jobb kan försvinna enbart av de förslag miljömålsberedningen lyckats enas om. Höga anspråk kräver alltid att annat offras.

Centrala delar av betänkandet är också bristfälliga. Förslaget om längre omloppstider i skogen har kritiserats för dess långsiktiga konsekvenser, men enligt Tysklind har beredningen inte analyserat effekterna bortom år 2030. Han tonar dock ned detta genom att påpeka att avsättningarna beräknas ligga inom ramen för normala årsvariationer – vilket snarast skulle göra förslaget verkningslöst.

En annan lucka i betänkandet är förslaget om stöd för mellangrödor i lantbruket. Enligt Tysklind har inga begränsningar föreslagits. Detta trots att vissa mellangrödor kan öka lustgasutsläppen jämfört med andra. Mellangrödor har absolut förtjänster ibland men utan tydliga riktlinjer baserade på fältförsök riskerar skattemedel användas för att öka klimatpåverkan. 

Både konflikterna i miljömålsberedningen och dess betänkande illustrerar den grundläggande konflikt som präglar svensk miljöpolitik. Mål som saknar anknytning till verkligheten dras så långt att de kolliderar med varandra eller är omöjliga att genomföra. Förslagen för att nå målen saknar genomtänkt konsekvensanalys och riskerar att bli verkningslösa, kontraproduktiva eller rent av skadliga.