Efteråt vaccineringen på Löfvens vårdcentral i centrala Stockholm höll han en pressträff utanför Sagerska palatset, statsministerns officiella bostad, vilket Kuriren och TT rapporterade i går. Flera olika frågor ställdes till statsministern som sin vana trogen lät bli att svara på många av dem.
Till exempel lät han bli att svara på om han tycker att det är rimligt att personer över 65 år som vägrar att ta Astra Zenecas vaccin inte erbjuds något annat. Statsministern var förstås inte tyst utan svamlade på ett tag om att myndigheterna måste bestämma reglerna. Inte särskilt förtroendeingivande.
Inte heller svarade han på frågan om han kommer att agera annorlunda nu när han har fått vaccinet. I stället sade han att man måste fortsätta att tänka på hur man agerar och beter sig i samhället. Ett svar som saknar varje uns till innehåll. Det kan tolkas som ett nej, jag kommer att fortsätta att vara extremt försiktig. Men det var verkligen inte vad han sa. Han konstaterade bara att alla har ett ansvar, men sa inget om sitt eget beteende. Något som vi vet har varit kraftigt ifrågasatt, inte minst under julshoppingen.
Men Löfvens patologiska oförmåga att svara på frågor är varken ny eller begränsad till covid. Mer intressant är egentligen att han, Sveriges statsminister, vaccinerades först när Region Stockholm påbörjat vaccineringens fas 3, som 63-årige Löfven ju tillhör.
Det är fint och gott att alla är lika i Sverige, inte tu tal om annat. Men det finns en annan aspekt av detta. Man behöver inte prioritera att vaccinera varenda fritidspolitiker i landet innan man ser till att ta hand om riskgrupperna. Man regeringen har faktiskt en tämligen unik och viktig funktion i det svenska samhället – oaktat mina betänkligheter kring hur den utför det arbetet.
Det är extremt oansvarigt att inte vaccinera i vart fall Stefan Löfven så snart som det var möjligt. Han har inget vanligt kneg och det är inte bara att ersätta honom med en vikarie om han försvinner. Skulle han insjukna påverkar landets ledning med osäkerhet, skakigheter i kronkurs och vem vet allt som följd. Skulle han ha dött hade det kunnat skapa en regeringskris.
Att inte vaccinera statsministern är inte nobelt, det är ingen fin gest eller ett lämpligt sätt att bedriva lite symbolpolitik. Det är att spela hasard med Sveriges regeringschefs liv och landets stabilitet.
S borde i vart fall kunna tänkas bry sig om det förra, men trots det går symbolpolitiken före. Det är lika oacceptabelt som obegripligt.