Kraven för att få pengarna är så krångliga att kommuner avstår från att söka eller måste betala tillbaka delar av stödet. Detta är långt ifrån ett isolerat problem. Regeringen måste städa upp i djungeln av statsbidrag. Vill man stärka skolorna ute i landet är det bättre att låta kommunerna själva avgöra var behoven finns.
Enligt en rapport från statskontoret finns det drygt 167 olika riktade statsbidrag att söka. Man konstaterar bland annat att de riktade bidragen gör det svårt för kommuner och regioner att planera och styra sina verksamheter. Det stora antalet riktade statsbidrag skapar också mycket, och tidsödande, administration.
Den som söker i Skolverkets webbtjänst “hitta statsbidrag” finner inte mindre än 111 olika bidrag, bara på skolområdet. Att planera, ansöka, betala ut och sedan redovisa hur bidragen använts är inget litet arbete. Större kommuner har hela avdelningar med personal som ägnar sig åt detta. Mindre kommuner, som inte har samma möjligheter, avstår ofta från de krångliga processerna. Det är helt enkelt inte värt det.
Utformningen av bidragen innebär att de inte kan användas där behoven faktiskt finns. Det ovan nämnda statsbidraget kräver exempelvis att skolorna utökar personalen inom vissa utpekade yrkesgrupper.
På lokal nivå uppstår också problem när det riktade statsbidraget tar slut. Pengarna försvinner, men kommunen står kvar med kostnaderna för den anställda personalen. Det bidrar också till att många kommuner tvekar att söka, det går helt enkelt inte att ha en långsiktig planering av verksamheten med de förutsättningarna.
Duttandet med riktade statsbidrag hindrar utvecklingen av större och bestående reformer. Årligen betalar staten ut inte mindre än 270 miljarder kronor till kommunsektorn genom denna form av bidrag. Det är en ansenlig summa. Sannolikt skulle skattebetalarna kunna få mer för pengarna om kommunerna själva fick fördela dem efter lokala behov. Bara minskningen av krånglig administration bör uppgå till miljonbelopp.
Men då får inte heller politikerna möjlighet att stå på presskonferenser och sola sig i glansen av “sin” satsning. Till den nuvarande regeringens försvar har faktiskt antalet statsbidrag börjat minska. En utvärdering visar exempelvis att det under 2023 infördes 11 nya statsbidrag samtidigt som 26 som har upphört. Det är ett litet steg i rätt riktning.