Tänk att det höll på att råka bli en storskola till

De märkliga turerna kring Hertsöskolan belyser det inte alltid sunda förhållandet mellan kommunledning och förvaltning.

Hertsöskolan var nära att hux flux förvandlas till en storskola.

Hertsöskolan var nära att hux flux förvandlas till en storskola.

Foto: Klas Hallvarez/Montage

Ledare2022-04-12 16:11
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Socialdemokraterna, mer än något annat parti i Luleå, gillar verkligen idén om storskolor. Ju mer industriell skolgången blir desto effektivare blir den också, i någon mån. Detta är också en politisk riktning som partiet, och inte minst kommunalrådet Carina Sammeli, har stridit för i flera år.

Ändå var det svårt att inte höja på ögonbrynen när det rapporterades att det höll på att råka bli en storskola till, i strid med barn- och utbildningsnämndens tidigare beslut. Den nya Hertsöskolan skulle dimensioneras för 600 elever, och ändå kom tjänstemännen med ett förslag om en skola för 750 elever som lätt skulle kunna byggas ut till att kunna husera 900. Bara så där.

Centerpartiet krävde att kommunen i stället skulle besluta i enlighet med nämndens tidigare beslut. Något som också skedde. Till och med Socialdemokraterna stöttade Centerns förslag. Gott så kan tyckas. Men vad hade hänt om oppositionen inte hade sagt något? Om de hade missat det, kanske för att de utgick ifrån att förslaget skulle stämma överens med tidigare fattade beslut. Hade S självt dragit i skolnödbromsen eller hade det faktiskt råkat bli en storskola till?

Sammeli säger sig vara helt oförstående till varför nya Hertsöskolan plötsligt växte i planeringen. Möjligen är det också så att tjänstemännen helt enkelt löpte amok. Kanske fick de en tonårings känsla av att det äntligen är föräldrafritt och kastade kläderna och började provsmaka i barskåpet. Det går inte att utesluta helt, men det förefaller osannolikt.

Kommunala tjänstemän har en ibland lite knepig arbetssituation. De ska ta fram underlag och analyser men i en politiskt styrd miljö. Till syvende och sist är det nämligen alltid politiken som styr kommunen, förvaltningen genomför och försöker efter bästa förmåga realisera inte alltid helt konkreta riktlinjer.

Om man ska vara kritisk mot förvaltningen kan det sägas att den är bättre på att ta hänsyn till majoritetens vilja än oppositionens. Det verkar vara en effekt av hur arbetet fungerar i praktiken. Och det accentueras särskilt när ett parti har styrt under lång tid. Partiet och förvaltningen växer så att säga ihop.

Så när förvaltningen nu tog sig storskole-vatten över huvudet skedde det inte i ett vakuum. Räkna med att de gjorde dessa ändringar för att det är så de har tolkat önskningarna från kommunledningen. 

Frågan är därför värd att ställa igen. Vad hade S gjort om inte oppositionen slagit larm?