Vi måste nog tänka om gällande energipolitiken

I veckan slog Europa nytt rekord i strömavbrott. 55 miljoner européer drabbades.

Om vi inte vill att stearinljus ska vara en väsentlig del av vår energiplanering måste vi lägga om kursen snarast.

Om vi inte vill att stearinljus ska vara en väsentlig del av vår energiplanering måste vi lägga om kursen snarast.

Foto: Pixabay

Ledare2025-05-03 01:13
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Spekulationer har florerat om sabotage, cyberattacker och ovanliga väderförhållanden. Det är därför bra att haveriet nu utreds av myndigheterna. Det är viktigt att fakta kommer fram. Utredningen kommer nämligen ha stor betydelse för alla länder som genomför EU:s illa genomtänkta elpolitik.

Spanien är nämligen ett exempel på ett land som genomför EU:s elpolitik fullt ut. Spanjorerna har gjort stora investeringar i väderberoende energi och har dessutom lovat att stänga ner sina kärnkraftverk till år 2035. Två veckor före avbrottet slog Spanien dessutom ett annat rekord. Då kördes landets elsystem för första gången helt på förnybar el under en dag mitt i arbetsveckan.

En konsekvens av EU:s elpolitik är att svängmassan i elsystemen minskar. Svängmassan finns i de stora generatorer som är uppkopplade mot elsystemet och dämpar frekvensstörningar. När dessa kopplas bort blir systemet instabilt. I ögonblicket då strömavbrottet skedde försörjdes det spanska elsystemet av en minimal mängd kärn- och gaskraft. Detta är den hittills bästa ledtråden till varför det iberiska elsystemet kunde falla samman som ett korthus. 

EU:s nuvarande elpolitik är baserad på en djupt felaktig analys som menar att det är oproblematiskt att ersätta kontinentens planerbara baskraft med väderberoende kraftslag. Genom direktivet om förnybar energi är utbyggnaden av förnybara kraftslag ett politiskt mål i sig. Senast 2030 ska

Andelen förnybar energi i EU:s länder uppnå 42,5 procent. Eftersom inga liknande regler finns för baskraft med ordentlig svängmassa tvingas EU:s länder bygga elsystem med små säkerhetsmarginaler. Strömavbrott liknande det som inträffade i Spanien och Portugal kommer således bli mer frekventa i framtiden. Detta skadar Europas säkerhet och konkurrenskraft.

Det är viktigt att inse hur djupt denna analys är rotad i EU:s institutioner och bland nationella myndigheter. Att en före detta generaldirektör för svenska Energimyndigheten skriver i en debattartikel att han vill slippa ”tjat om stabiliteten” är talande för hur energibyråkratin resonerar kring elpolitiken. De politiker, tjänstemän och ingenjörer som har ifrågasatt den rådande energianalysen har uteslutits ur beslutsfattande fora. 

Vi får hoppas att Europa drar lärdom från det iberiska strömavbrottet och reviderar energianalysen. För utöver det iberiska elsystemet behöver även EU:s elpolitik en omstart.