Kostnaden för att upprÀtthÄlla samma levnadsstandard som tidigare har blivit högre sedan varupriserna började öka, och har dÀrefter förvÀrrats ytterligare av inflationen. Denna utveckling syns nu Àven i Sverige. Vi kan kalla det en levnadskostnadskris.
Pandemin utgjorde startskottet för denna kris. Det Àr svÄrt att överdriva skadan som pandemin medförde pÄ vÀrldsekonomin, i form av störda distributionskedjor. Detta utlöste en kaskadeffekt dÀr en kris utlöser en annan kris och sÄ fortsÀtter det. Detta nÄr till slut konsumenterna i form av brister eller prisökningar. Detta har sedan förvÀrrats ytterligare av Rysslands invasion av Ukraina. I Sverige har vi hittills förskonats frÄn nÄgra allvarliga varubrister.
DÀremot har Ica varnat för att de kommer behöva höja sina priser, bland annat till följd av att priset pÄ insatsvaror ökat. Enligt SCB:s konsumentprisindex hade matvarupriserna i mars gÄtt upp med fyra procent pÄ ett Är. Priset pÄ kaffe och tomater har exempelvis gÄtt upp med nÀrmare 30 procent under samma period. Andra prisökningar, som de pÄ drivmedel, har redan mÀrkts i mÄnga plÄnböcker.
Denna levnadskostnadskris kommer att spĂ€s pĂ„ ytterligare av den höjda reporĂ€ntan. Det Ă€r nödvĂ€ndigt för att dĂ€mpa inflationen, men mĂ„nga svenskar Ă€r högt belĂ„nade och kommer kĂ€nna av detta. Det syns inte minst pĂ„ bostadssajten Hemnet, dĂ€r rekordmĂ„nga lĂ€genheter nu finns till salu. Det Ă€r ett tecken pĂ„ att mĂ„nga sannolikt inte har rĂ„d att betala deras höjda rĂ€ntor â som ocksĂ„ förvĂ€ntas att höjas mer, enligt Riksbankens prognos kommer rĂ€ntan att höjas tvĂ„ till tre gĂ„nger till bara i Ă„r.
Det kommer sannolikt inte gÄ att helt undvika de ekonomiska konsekvenserna av vÀrldslÀget oavsett vilken politik som förs. Sverige Àr vÀlintegrerat i vÀrldsekonomin, och det som hÀnder i omvÀrlden kommer ofta kÀnnas Àven hÀr. Men vi mÄste arbeta för att dÀmpa skadan sÄ gott det gÄr. I Storbritannien har Boris Johnsons konservativa regering pÄbörjat ÄtgÀrder för att dÀmpa effekterna av deras kris. De ska bland annat sÀnka energiskatten, om Àn bara tillfÀlligt Àn sÄ lÀnge.
Sverige har mÄnga skatter som, om de sÀnks, kommer dÀmpa dessa effekter och stÀrka hushÄllens köpkraft. Energiskatt, koldioxidskatt, moms och inte minst skatt pÄ arbete Àr alla exempel pÄ skatter vars sÀnkningar hade direkt gynnat hushÄllen. Detta bör övervÀgas, gÀrna innan krisen blÄser sig för stor.