Internet är en fantastisk plats för såväl rekreation som utveckling. Man kan slösurfa bort timmar på Wikipedia, spela spel eller varför inte lära sig hur man spelar gitarr eller hur manskriver fantasyböcker. För barnen som växer upp med detta är det en självklar och integrerad del av livet. Men där det finns barn finns det också vuxna som vill utnyttja dem.
Ledarsidan skrev nyligen om Groominggeneratorn.se där vuxna kan få uppleva hur det kan gå till när man blir utsatt för grooming. Hur snabbt en initialt förtrolig kontakt kan bytas ut mot en hotfull. Ingenting är heligt. Groomarna har också blivit mer aggressiva under senare år. Förloppet från kontakt till övergrepp har kortats ned väsentligt. Nu går man snabbare över till hot. Skicka nudes eller så kommer jag att döda din lillebror. Eller hund. Eller vem som helst. Sen lägger de på en tidspress, ibland i form av en faktisk nedräkning. Många unga ger med sig i ett försök att skydda personer de älskar.
Men så fort de har skickat en nakenbild är de i groomarens våld. Det är nu det verklige helvetet börjas. Under hot om att sprida bilden eller bilderna tvingas unga flickor skicka fler och grövre bilder och filmer. Dels för förövarens egna, perversa njutning, dels för att dela eller sälja i stängda grupper till andra förövare.
Detta är det vanliga scenario som vi brukar höra talas om. Och så är det, men främst för flickor. Kanske är det därför vi ofta tänker att detta är något som bara eller åtminstone nästan bara drabbar flickor. Sanningen är dock att pojkar också är utsatta, men i deras fall ser det något annorlunda ut.
Via spel och sociala medier kontaktas pojkar så unga som tio år. Meddelandena kommer från någon flicka i samma ålder eller ibland från en pojke. Inte på riktigt förstås, men det verkar så. Ofta har det lagts ned mycket tid på att skapa dessa konton så att de ska se verkliga ut. Precis som för flickorna är kontakten ganska intensiv. Och i princip alltid på engelska.
Det brukar inte dröja länge innan personen på andra sidan ber om bilder. Först byta ansiktsbilder, sedan nudes. Det andra kontot skickar så gott som alltid först. Bilderna har givetvis ingenting med personen på andra sidan av konversationen att göra, men hur ska man veta det? Antingen är de stulna eller manipulerade med hjälp av AI.
Om pojken inte svarar med nudes på sig själv iscensätts en hård påverkansoperation. Hans manlighet ifrågasätts i djupet. Törs du inte? Du är säkert en flicka egentligen. Och så vidare. Och i samma sekund som han skickar bilden sitter han i förövarnas klor. Men det här oftast inte några semilokala snuskgubbar utan internationella ligor. För dem är pojkarna i fråga inte några sexobjekt utan pengapåsar. Det handlar inte om sexuell gratifikation utan om utpressning.
Sekunderna efter att bilden skickats kommer kraven. Skicka pengar eller så sprider vi dina bilder till alla du känner din misslyckade nolla. Och känslan av skam både från att alls ha blivit lurad och att ha skickat nakenbilder på sig själv är ofta så grundmurad hos pojkarna att de gör allt för att hantera detta själva. Ecpat har talat med åtskilliga pojkar som har utsatts för detta och berättar att det i slutänden kan handla om tiotusentals kronor. Först är det ofta ett par tusenlappar. Men det kommer fler krav. Det tar aldrig slut. Och betalar de inte så sprids faktiskt bilderna i enlighet med de uttalade hoten.
Det finns också en mer utbredd bild bland unga att pojkar som utsätts i högre utsträckning har sig själva att skylla. De borde ha vetat bättre. Betydligt högre än vad gäller tjejer som utsätts för grooming. Detta är något som vi måste arbeta med. Vi måste som föräldrar bli bättre på att förklara för våra söner när de växer upp att även män kan utsättas för brott och att det inte är något skamligt i det. Det är inte offret som har gjort fel. Det är alltid förövaren. Och det gäller oavsett könet på den som har utsatts.
2023 släppte Ecpat rapporten ”Då tog ’hon’ en screen och allt började” som går igenom just sexuell utpressning av barn i ekonomiskt syfte och som fokuserar på pojkars utsatthet. Fenomenet blir allt vanligare och visar inga tecken på att avta. Den är väl värd att läsas.
Detta är en verklighet som vi måste acceptera och förhålla oss till. Våra barn lever i en värld där de är utsatta för den här sortens hot hela tiden. Vi måste lära oss om dem och hjälpa våra barn att hantera det. Och att acceptera hjälp när det händer.