Att fira nationaldagen med fientlig militÀrparad

Det gÄr att vÀnja sig vid nÀstan vad som helst. Det visas ocksÄ av taiwanesernas relativa lugn trots Pekings upptrappade hot.

Symbolen dubbeltian, kombinationen av tvÄ "tio"-tecken, prydde tÄrtan vid det trevliga nationaldagsfirandet i Stockholm.

Symbolen dubbeltian, kombinationen av tvÄ "tio"-tecken, prydde tÄrtan vid det trevliga nationaldagsfirandet i Stockholm.

Foto: Henrik L. BarvÄ

Krönika2021-10-09 05:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

I morgon firar Taiwan sin nationaldag, allmÀnt kÀnd som dubbeltio-dagen med anledningen av att den infaller tionde oktober. I Är firar det stolta öriket sin 110:e nationaldag. En period som rymmer en komplicerad historia samt dessvÀrre en minst lika kompicerad nutid.

Förra fredagen firade Folkrepubliken Kina, den gigantiska kommunistdiktaturen, sin nationaldag genom att hÄlla ett slags militÀrparad i Taiwans luftförsvarszon. Det sortens krÀnkningar var sÄ sent som för bara nÄgot Är sedan vÀldigt ovanliga.

Men i fjol hĂ€nde nĂ„got och antalet exploderade till hela 380 stycken. Det har dock visat sig bara vara en försmak pĂ„ vad som komma skulle. Hittills i Ă„r har över 600 kinesiska krĂ€nkningar av Taiwans luftförsvarszon genomförts. FrĂ„n förra fredagen, Kinas nationaldag, till i mĂ„ndags skedde över 150 sĂ„dana krĂ€nkningar. 

Det Àr en maktdemonstration av sÀllan skÄdade mÄtt. Peking har aldrig slÀppt uppfattningen att Taiwan ska Äterförenas med Fastlandskina, men det har inte drivits sÀrskilt aktivt. En inte föraktfull del av den interna censuren har Àgnats Ät att hÄlla nere kraven pÄ att invadera Taiwan. För det har man inte haft kapacitet att göra.

Men nuvarande presidenten Xi Jinping har bestÀmt sig för att gÄ till historien som den som faktiskt gjorde det och aggressionerna har följt som ett brev pÄ posten. Och kapaciteten att invadera kan finnas redan nu.

En som tror detta Àr Taiwans försvarsminister Chiu Kuo-cheng som nyligen förklarade att han tror att Kina redan skulle kunna invadera Taiwan men att kostnaderna i nulÀget skulle vara för höga. DÀremot tror han att Kina har perfekta förutsÀttningar för en fullskalig invasion 2025.

Förhoppningsvis har han rÀtt i att det Ànnu kommer att dröja nÄgra Är. Det ger Àven resten av vÀrlden tid att agera för att hjÀlpa till att skydda Taiwan och försvara landet frÄn anfall. Japan har relativt nyligen börjat inse behovet av att man tar ett militÀrt ansvar i nÀromrÄdet och Àr en viktig allierad till USA vad gÀller Taiwans försvar. Detsamma gÀller Storbritannien och inte minst Australien som nyligen ingÄtt ett uppmÀrksammat sÀkerhetssamarbete med USA.

Även Sverige behöver agera för att stĂ€rka Taiwan pĂ„ alla sĂ€tt vi kan. Det behöver inte vara militĂ€rt Ă€ven om det inte skulle skada. Det kan Ă€ven vara diplomatiskt, genom att lĂ„ta Taipeis representationskontor i Stockholm faktiskt kallas Taiwans ambassad sĂ€nder man en tydlig signal till Kina att vi erkĂ€nner Taiwan som ett eget land som rĂ„r över sitt eget öde.

Vi bör ocksÄ öka det ekonomiska utbytet med Taiwan. Det skulle förstÄs vara fördelaktigt Àven för oss men Àn viktigare Àr att det skulle stÀrka Taiwan i ett lÀge dÄ det behövs mer Àn nÄgonsin. SÄledes bör Àven utbytet utökas gÀllande forskning och utbildning. Det skapar vÀlstÄnd i bÄda lÀnderna samt ökar det kulturella utbytet mellan lÀnderna.

Sverige gör redan en del för Taiwan, vilket ambassadör Vincent Yao nogsamt pÄpeka pÄ nationaldagsbanketten pÄ Historiska museet i Stockholm i onsdags kvÀll. Han tackade regeringen för att den uttryckt att alla lösningar mÄste godtas av det taiwanesiska folket och uppmÀrksammade det utbyte vÄra lÀnder redan har inom ekonomi, politik och utbildning.

undefined
Ambassadör Vincent Yao under sitt öppningsanförande vid nationaldagsfirandet pÄ Historiska museet i onsdags.

Men att Litauen vÄgar stÄ upp mot Kina och ta Taiwans parti medan Sverige tippar pÄ tÄ Àr skamligt. Ensam Àr svag och genom att stÀlla oss pÄ rÀtt sida av historien skulle vi ocksÄ bidra till att minska trycket pÄ varje enskilt land som vÀljer att göra det rÀtta.

Kina lever hÄrt pÄ att saluföra myten att demokrati Àr ett vÀsterlÀndskt koncept som inte Àr lÀmpat för kineser. Och Taiwan, den mandarintalande demokratin, Àr ett bevis pÄ hur löjligt detta pÄstÄende Àr. SjÀlvklart vill diktaturens kommunister behÄlla makten, men det har inget att göra med att kineser inte klarar av demokrati.

Och trots detta enorma hot som dessutom ökar bÄde i omfÄng och aggressivitet för vad dag vÀgrar taiwaneserna att ge sig. President Tsai Ing-wen förklarade i samband med de omfattande militÀra provokationerna den senaste veckan att Taiwan kommer att göra allt som krÀvs för att försvara sig. Ord som Äterkommer gÄng pÄ gÄng, och de Àr allvarligt menade.

Taiwan Àr förhÄllandevis vÀlrustat och kan bjuda pÄ gott motstÄnd. Men det Àndrar inte pÄ det grundlÀggande förhÄllandet. Hur beundransvÀrt landet Àn Àr sÄ Àr det en mus som stÄr framför ett lejon och vÀgrar att ge vika. Ett mod och en stolthet som Àr bortom beundransvÀrt. Vi Àr skyldiga att hjÀlpa till eftersom vi kan och det Àr rÀtt.