Boris Johnson sitter säkert i krisen

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson borde vara illa ute. Men en svag opposition gör att han inte behöver oroa sig.

Storbritanniens konservative premiärminister Boris Johnson har 99 problem, men oppositionen är inte ett.

Storbritanniens konservative premiärminister Boris Johnson har 99 problem, men oppositionen är inte ett.

Foto: Czarek Sokolowski

Krönika2021-10-07 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den pågående drivmedelskrisen är enligt väljarna Johnsons och regeringens fel – till och med hälften av hans egna, konservativa väljare anser detta. Coronahanteringen har, med undantag för vaccineringskampanjen, verkat kaosartad. Och i en mätning från Yougov uppger 53 procent av de tillfrågade britterna att Brexit har gått dåligt. Bara 18 procent tycker att utträdet har gått bra.

Ändå ligger de konservativa före i opinionsmätningarna. Oppositionsledaren Keir Starmer, det socialdemokratiska Labourpartiets ledare, har fortfarande efter arton månader som ledare inte lyckats etablera sig som ett trovärdigt alternativ. De övriga Labourföreträdarna i skuggkabinettet är med några få undantag helt okända för allmänheten.

Det skulle kunna tyckas vara öppet mål för Starmer. Boris Johnsons popularitet inskränker sig till att en tredjedel av befolkningen gillar honom. 57 procent tycker att han är inkompetent. I sina senaste medieframträdanden har han verkat rörig, grinig och allmänt trött.

Men Starmer har ännu inte haft möjlighet att gå till väljarna med någon alternativ vision för hur Storbritannien skulle kunna ledas. Hans företrädare Jeremy Corbyn gjorde en tvär vänstergir vars konsekvenser lever kvar i form av falangstrider.

När Starmer nyligen fick en chans att nå ut genom sitt tal vid partiets kongress blev det ännu en intern historia. ”Talet gick ut på att visa i hur hög grad Starmer inte är Corbyn, att de självutnämnda vuxna och balanserade har återtagit kontrollen och att vänstern har blivit marginaliserad”, skriver Rachel Shabi i tidskriften Prospect.

Den i övrigt sympatiskt inställda tidningen The Guardian var lika skeptisk. ”Sir Keir Starmers första livetal till en Labourkongress handlade mer om hans parti än om landet”, kommenterade tidningen. ”Labourledaren har inte mycket att säga om hur han ska lösa levnadsomkostnadskrisen som hotar Storbritanniens fattigare hushåll. Inte heller presenterade han någon lösning på den bränslesituation som är så allvarlig att brittiska soldater kan komma att leverera drivmedel under kommande dagar.”

Med andra ord: mycket värdefull tid har gått förlorad för Labourpartiet. I en nationell kris ägnar man sig åt interna strider. Därför sitter Johnson säkert, trots att allt fler ser honom som fel person på fel plats.

Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. åt KD i Region Kalmar län.