Medelåldern i kören är hög och majoriteten av sångarna är kvar sedan jag ledde kören för tio år sedan – den medlem som har rekordet har varit med i över fyrtio år!
Tyvärr var det många körer av det här slaget som försvann i samband med pandemin. Att inte kunna ses och repetera blev dödsstöten för flera körer som redan innan hade svårt att fylla stämmorna.
Det verkar som att vi alltmer ser en trend mot två sorters vuxenkörer. Den ena är de avancerade – ibland semiprofessionella – där sångarna ofta har en bakgrund i musikklasser och musikgymnasium. Koristerna läser de flesta noter direkt från bladet och dirigenten är mer en konstnärlig ledare än en repetitör.
Den andra sorten är de körer som brukar profilera sig med en slogan i stil med ”alla kan sjunga”. Här handlar det ofta om sång som en form av friskvård. Det sjungs enstämmigt eller med mycket enkla över- och understämmor.
Däremellan finns ett mellanskikt av körer som – utan att mena något illa med begreppet – är mer mediokra. Körer som kan sjunga Längtan till landet, Sommarpsalm och Otto Olssons Advent fyrstämmigt. Kanske inte med perfekt intonation. Kanske inte med den bästa tonbildningen. Men med en desto större kärlek till musiken och med en stolthet över vad de förmår åstadkomma tillsammans.
Om elitkörerna är som en lyxrestaurang, och nybörjarkörerna är en snabb korv på språng – då är de normalduktiga körerna den pålitliga husmanskosten i vårt musikaliska födointag. Om dessa körer försvinner, blir det något som skaver – ungefär som i de moderna hem där man investerat i ett lyxutrustat kök men aldrig lagar mat.
När jag har lett dessa helt vanliga körer, har det alltid slagit mig hur varm stämningen är och vilken sammanhållning kören skapar. Medlemmarna har frivilligt blivit en del av en gemenskap där de måste underordna sig musiken, dirigenten och klädkoden på konsert. Men detta är inte något som kväver, utan ger snarare individen syre. De musikaliska upplevelserna skänker samhörighet, liksom fikapausen halvvägs in i repetitionerna.
Att kunna utmana sig själv och utvecklas, är berikande oavsett vilken nivå vi startar på. Det är när vi slutar ha ambitioner, som vi stagnerar. Detta gäller både på ett musikaliskt och på ett personligt plan.
Därför borde fler prova på körsång. Det fantastiska är att det aldrig är för sent att börja.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.