Under mandatperioden 2014-2019 gjorde den dåvarande S-gruppen i Europaparlamentet flera avtryck i arbetslivspolitiken. Marita Ulvskog & Co kunde notera ett antal framgångar.
Ett exempel är S-gruppens arbete med det nya utstationeringsdirektivet som blev klart i början av 2018. Direktivet reglerar vad som gäller när arbetstagare från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat och gör det svårare för medlemsländerna att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor.
En annan S-seger är beskedet om att EU:s medlemsländer enats om att skärpa gränsvärdena för cancerframkallande ämnen på jobbet. Enligt en beräkning från Europeiska Rådet kan beslutet rädda så många som 100.000 människor under de kommande 50 åren från att dö på grund av att de utsätts för cancerogena ämnen på sin arbetsplats.
Ett tredje typfall är EU:s vägpaket. Det är ett klart framsteg för S och Transportarbetareförbundets krav när det gäller cabotagereglerna, kombitrafiken och villkoren för lastbilschaufförerna på EU:s inre marknad.
Nu har Ulvskog lämnat Europaparlamentet. Men det finns andra politiker som fortsätter hennes arbete.
En av dem är Johan Danielsson, som stod som tvåa på Socialdemokraternas valsedel inför vårens val till Europaparlamentet och backades upp av LO samt LO:s fjorton medlemsförbund.
Snabbt har denna nykomling i Europaparlamentet fått en central roll i transportutskottet. Danielsson är gruppledare för S-ledamöterna i utskottet, vilket betyder att han har en nyckelposition i förhandlingarna med andra partigrupper om exempelvis arbetsförhållandena för lastbilschaufförerna i Europa.
Det är en uppgift som passar Danielsson som hand i handske. Kravet på ordning och reda på vägarna var en huvudfråga för Johan Danielsson och LO under EU-valrörelsen.
En annan hjärtefråga för Danielsson är kravet på en nollvision för dödsolyckor på alla arbetsplatser i hela EU.
"Det finns mycket arbete att göra. Varje år dör 4.000 människor i EU i olyckor på sitt arbete", konstaterar Danielsson när jag och en grupp S-redaktörer träffar honom i Bryssel.
Han vill att det ska finnas en bindande nollvision i EU:s nästa arbetsmiljöstrategi och att EU-kommissionen sedan mäter och utvärderar medlemsstaterna.
"Om utvecklingen går åt fel håll som den gjort i Sverige de senaste åren ska EU-kommissionen kunna tvinga Sverige att vidta åtgärder", säger han.
Det kommer dock att krävas stöd från andra partigrupper för att få igenom detta och andra S-krav. Socialdemokraterna har bara 154 – eller 20,6 procent – av de sammanlagt 748 mandaten i Europaparlamentet.
Danielsson ser emellertid goda möjligheter att få stöd för de arbetsrättsliga kraven genom att samarbete med andra progressiva krafter. Bland annat har Nicolas Schmit, som ska sköta arbetsmarknadsfrågorna i den nya EU-kommissionen, utlovat högt ställda mål för arbetsmiljöpolitiken.
"Vi måste sända tydliga signaler om att EU är redo att införa stränga normer på alla arbetsplatser ... I synnerhet är det oerhört viktigt att ta itu med dödsolyckor för att sända en tydlig signal", sa Schmit när han frågades ut i parlamentet.
Vidare tryckte Schmit på att han noga vill undersöka vilka politiska verktyg som EU kan använda för att hantera väsentliga risker, till exempel cancer, stress, psykisk ohälsa och muskuloskeletala besvär.
Det känns som att Johan Danielsson och andra socialdemokrater kan få en stark allierad i den nya EU-kommissionen.
Förhoppningsvis kan det bli en del arbetslivspolitiska framsteg i Europaparlamentet även under de kommande åren.