Ekonomin väntas krympa med omkring en tredjedel i år. Utgifterna för landets försvar har av förklarliga skäl skenat samtidigt som statens intäkter har minskat. I budgeten för 2023 uppgår underskottet till omkring 300 miljarder svenska kronor, ett underskott som måste täckas med stöd från USA, EU och Internationella valutafonden.
Utöver de löpande kostnaderna för att hålla staten igång finns också ett enormt behov av pengar för återuppbyggnad av allt som har förstörts genom det ryska angreppet.
I september publicerade Världsbanken, Ukrainas regering och EU-kommissionen en gemensam analys av återuppbyggnadsbehoven. I denna analys, vars sammanställning av skadorna bara sträckte sig fram till 1 juni, bedömdes det finnas ett återuppbyggnadsbehov motsvarande 3 500 miljarder svenska kronor. Bara under de närmaste 18-36 månaderna behövs enligt analysen drygt 1 000 miljarder kronor för att hantera akuta brister och behov.
En av de sektorer i det ukrainska samhället som har drabbats allra hårdast är bostäderna. Fram till 1 juni beräknades drygt 800 000 bostäder ha skadats, varav 38 procent i så hög grad att de måste rivas.
Återuppbyggnaden av bostäder bedöms kosta omkring 700 miljarder kronor varav drygt 300 miljarder kronor på kort sikt, exempelvis genom att rusta hushållen för vintern så att människor kan bo kvar i sina hem.
Även om omvärldens uppslutning bakom Ukraina på många sätt har varit massiv, har landet i ekonomiskt avseende fått klara sig självt i påfallande hög utsträckning. Timothy Ash vid den brittiska tankesmedjan Chatham House påpekar att det ekonomiska stöd som har kommit i väldigt hög grad har kommit från USA, och endast i ganska begränsad utsträckning från EU.
Av det stöd som EU har utlovat är det också bara en mindre del som har betalats ut. Hälften av stödet på omkring 200 miljarder kronor som Ukraina utlovades mellan februari och september utgick dessutom i form av lån. ”Om detta fortsätter kommer Ukraina att tyngas ner av en ohållbar skuldbörda när kriget tar slut”, skriver Ash.
Men när det gäller statens utgifter för sådant som löner och utbildning förefaller den omedelbara moraliska plikten tydlig. Som Ash skriver: ”Ukraina utkämpar delvis detta krig för att försvara sina allierades värderingar, men får ändå betala för sina ansträngningar. Detta är inte rätt och får inte fortgå.”
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. åt KD i Region Kalmar län.