I nästa liv kanske man skulle bli LVU-konsult

Om det har varit svårt att förstå allt som har hänt i LVU-historien i Älvsbyn hjälper knappast den senaste utvecklingen till alls.

Gällivare kommun har sekretessbelagt alla uppgifter om utredaren som ska granska ärenden.

Gällivare kommun har sekretessbelagt alla uppgifter om utredaren som ska granska ärenden.

Foto: Joel Gustafsson

Krönika2023-11-03 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Haveri. Fullständigt misslyckande. Katastrof. Det är svårt att välja ett lämpligt uttryck för vad som har hänt i Älvsbyns infama LVU-hantering. Det verkar fullt tänkbart att varje litet steg har hanterats felaktigt – utom möjligen då barnen till sist fick komma tillbaka till fosterhemmen.

Uppenbarligen var kommunen själv av uppfattningen att besluten att plocka barnen från början inte var helt tillfredsställande vilket man sedan kompenserar med en likaledes otillfredsställande extern utredning på vilken man sedan fattar ett ohyggligt dåligt beslut i andra riktningen. Det hela målar en mörk bild över såväl förvaltning som politik – två olika styren – i Älvsbyn.

undefined
Älvsbyns kommun är knappast sinnebilden för solid offentlig verksamhet.

Om man i satirisk anda hittade på detta scenario skulle det anses för orimligt och mest ägnat att spä på politikerförakt. Men verkligheten kan som bekant överträffa dikten. En av de springande punkterna här är den offentliga besattheten av sina egna beslut snarare än verkligheten. 

Omhändertaganden av barn är förstås oerhört känsliga och kräver väldigt mycket av såväl socialförvaltning som politiker. Felaktiga omhändertaganden kan vara lika traumatiserande för de drabbande som när barn inte omhändertas trots att de verkligen borde det. Utrymmet för att göra fel är mycket litet och det kräver att alla inblandade tar det hela på största allvar och behandlar ärendena därefter. Så har knappast skett i Älvsbyn.

Man kan absolut se det som något positivt att kommunen beslutade att granska besluten externt. Men man verkar hela tiden främst ha bekymrat sig om huruvida beslutet fattades på korrekta grunder, vilket förstås är viktigt men inte lika viktigt som huruvida beslutet faktiskt var korrekt i sig. Oavsett varför man beslutade som man gjorde – var det rätt att omhänderta barnen eller inte? Det borde vara avgörande för huruvida man tänker avbryta ingripandet eller inte. Men i stället beställde man en uppenbart undermålig rapport som man sedan utan vidare omsvep och omdöme beslutade utifrån. Makabert otillfredsställande.

Tillvaron som LVU-konsult verkar ju dock rätt förmånlig. Och nästan helt ansvarsbefriad, vilket måste ses som en bonus givet de känsliga ärenden man hanterar. Att döma av Älvsbyn-fallet har man inget direkt ansvar alls, för någon del. Den aktuella konsulten har på vansinnigt många timmar levererat en tämligen avgränsad rapport.

Konsulten har inte talat med barnen, fosterhemmen eller handläggarna. Fokus har legat på föräldrarna och handlingarna. Konsulten själv menar att det inte har ingått i uppdraget. Inte heller de tidigare misstankarna om barnpornografibrott har ingått. Hon säger också att hon tycker att det var fel av kommunen att använda hennes granskning som underlag till ett beslut.

Detta är alltså samma konsult som i sin rapport rekommenderar kommunen att avsluta placeringarna och återförena barnen med sina biologisk föräldrar snarast. Det är alltså hennes professionella rekommendation, som kommunen har betalat väldigt mycket för. Men det är naturligtvis ingenting som hon anser att kommunen ska bry sig om. Det är bara en rekommendation om hur kommunen borde agera, inte ett förslag. Va? Vad är det som händer här? Konsulten verkar oförmögen att ta ansvar för den dyra produkt hon har levererat – även om det självklart är politikerna som har det slutgiltiga ansvaret – men också för själva uppdraget.

Om konsulten anser att det uppdrag hon fått inte är en bra grund att bedöma fallen utifrån – varför tar hon då uppdraget? Varför säger hon inte, som ansvarstagande konsult, till kommunen att det här och det här bör också ingå? Om det nu är så att kommunen har beskrivit uppdraget för snävt.

undefined
Gällivare har redan skämt ut sig med sin LVU-hantering. Nu siktar man på att göra samma dåliga uppföljning av det som Älvsbyn.

Och varför i hela världen Gällivare har bestämt sig för att försöka upprepa den sjusjungande succén genom att anlita samma konsult är bortom obegripligt. Om det inte är så att det bara finns en konsult som är villig att ta sig an uppdrag här förstås. Att man dessutom vill rusa igenom rapporten så till den grad att man sekretessbelagt uppgiften om vilket företag som fått uppdraget, dessutom med en lös hänvisning till sekretessreglerna om enskildas personliga förhållanden, är både svårförståeligt och skrämmande. Doften av det offentliga Gällivare vilar tungt över alltsammans.

undefined
Gällivare kommun har sekretessbelagt alla uppgifter om utredaren som ska granska ärenden.

Det kanske inte ska överraska att Norrbottens två kommuner med stora LVU-skandaler förenas på detta vis. Oavsett om man väljer haveri eller katastrof verkar det vara ett tillstånd som inte kommer att upphöra omedelbart.