Intellektuell utveckling inte elitism

Den brittiske sociologen Frank Furedi skrev 2004 en bok med titeln ”Vart har alla intellektuella tagit vĂ€gen?” FrĂ„gan Ă€r vĂ€rd att stĂ€llas igen.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lÀrare i militÀr strategi vid Försvarshögskolan, Àr ett utmÀrkt exempel pÄ en skicklig fackexpert. De behövs, men samhÀllet behöver mer Àn experter.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lÀrare i militÀr strategi vid Försvarshögskolan, Àr ett utmÀrkt exempel pÄ en skicklig fackexpert. De behövs, men samhÀllet behöver mer Àn experter.

Foto: Anna TĂ€rnhuvud/SVD/TT

Krönika2024-04-16 05:00
Detta Àr en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett Àr moderat.

Begreppet intellektuell ska skiljas frÄn intelligent. Man kan vara intelligent utan att ha studerat, men en intellektuell Àr nÄgon som har Àgnat sig Ät lÄnga och systematiska studier. Intellektuella personer förknippas med offentlig debatt, tidskrifter, böcker och universitet.

Dagens offentliga liv utspelas i massmedierna och domineras av gruppen journalister och politiker. Nyheten de senaste Ă„ren Ă€r att Covid och kriget i Ukraina har fĂ„tt alla att förstĂ„ att sakkunskap mĂ„ste slĂ€ppas fram. Tegnell och Paasikivi Ă€r fackexperter men inte ”public intellectuals”. Det begreppet vill fĂ„nga in en bredare reflektion om vad som Ă€r önskvĂ€rt för samhĂ€llet. Det svenska offentliga samtalet undviker som bekant vĂ€rderande omdömen trots att samhĂ€llet behöver ”resonera” med sig sjĂ€lvt med hög röst för att demokratin ska fungera.

Politiker behöver ha tillgĂ„ng till sĂ„dan argumentation för att utarbeta sina idĂ©er. Det finns hos mĂ„nga en vag kĂ€nsla av att universiteten förr bidrog till att fĂ„ fram ”public intellectuals” men att sĂ„ inte lĂ€ngre sker. Varför? Ett svar skulle kunna vara att universiteten har blivit mer byrĂ„kratiska och mer ointellektuella. Utbildningssystemet Ă€r inte inriktat pĂ„ att utveckla intellektet utan snarare pĂ„ att ge viss social kompetens och viss yrkeskunskap, och det mĂ€rks bĂ„de pĂ„ student- och lĂ€rarnivĂ„.

Fler unga gĂ„r igenom gymnasiet utan att bli boklĂ€sare, och vissa universitetsstuderande krĂ€ver att universitetet ska anpassas till dem snarare Ă€n tvĂ€rtom. De ser högre studier som nĂ„got som ska leda till jobb. Att tala om intellektuell utveckling ses inte sĂ€llan som elitistiskt, irrelevant och vĂ€rldsfrĂ„nvĂ€nt. Humaniorastudier kallas ibland ”lyxkonsumtion”. Universitetstiden sĂ„gs tidigare som en tid av intensiv intellektuell utveckling. UniversitetsstĂ€der hade otaliga föreningar, och föredragskvĂ€llar och debatter avlöste varandra. Studenterna kunde möta inte bara spĂ€nnande lĂ€rare utan ocksĂ„ inhemska och utlĂ€ndska offentliga personligheter. I dag verkar studenternas sociala liv bestĂ„ av pubaftnar.

Vi befinner oss i den egendomliga situationen att det ges mer utbildning Àn nÄgonsin och vi har fler universitetslÀrare och studenter Àn nÄgonsin, men det verkar som om vi har fÀrre intellektuella.

Inger Enkvist Àr professor emerita i spanska vid Lunds universitet.