Läge att beslagta ryska tillgångar

I skuggan av de viktiga militära segrarna mot Ryssland lurar ett annat existentiellt hot mot Ukraina: samhällsekonomins kollaps.

Det är både svårt och tar lång tid att hitta oligarkernas pengar. Men Väst skulle snabbt kunna konfiskera ryska centralbankens utländska valutareserv.

Det är både svårt och tar lång tid att hitta oligarkernas pengar. Men Väst skulle snabbt kunna konfiskera ryska centralbankens utländska valutareserv.

Foto: Johanna Pakkala/Pixabay

Krönika2022-10-13 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Rysslands olagliga krig har fullkomligt slagit sönder Ukrainas samhällsekonomi. Kiev behöver cirka fem miljarder euro i månaden för att inte riskera en statsfinansiell kollaps. I dagsläget får man endast in en miljard euro i månaden. Putin räknar kallt med att västvärldens ledare i längden inte kommer att orka hålla Ukraina under armarna ekonomiskt, vilket skulle gynna Kreml i ett scenario där Kiev pressas till förhandlingsbordet. Det får inte ske.

På besök i Stockholm diskuterade Bill Browder och Rysslandsexperten Anders Åslund, i samband med en lunch som arrangerades av bokförlaget Fri Tanke och tankesmedjan Frivärld, hur västvärlden bäst kan hjälpa Ukraina. Browder för sedan mer än ett decennium en viktig kamp mot Kreml. Genom att få så många länder som möjligt att införa Magnitskijlagar blir det på sikt omöjligt för människorättsförbrytare att komma åt pengar gömda på bankkonton i väst. 

Lagarna är döpta efter Browders mördade vän Sergej Magnitskij – den ryske revisorn och visselblåsaren som uppmärksammade omfattande korruption och som dog i fängelset blott 37 år gammal.

Putin och hans lakejer är i grunden giriga tjyvar. Utan tillgång till sina sommarpalats, lyxbåtar och älskarinnor på franska rivieran eroderas lojaliteten till ”lillefar” snabbt. Det vet Putin och därför hatar han Browder.

Men att spåra och hitta oligarkernas pengar tar tid och hjälper inte Ukrainas akuta läge. Däremot, argumenterade Browder och Åslund, borde EU:s medlemsstater gå i bräschen för att beslagta den ryska centralbankens utländska valutareserv på cirka 350 miljarder dollar. Reserven är uppdelad på ett antal länder, däribland USA, Kanada, Frankrike och Tyskland. Oortodoxt, kan tyckas, men så är det också krig.

Prejudikat saknas inte: USA beslagtog Afghanistans valutareserv efter talibanernas senaste maktövertagande. Av G7 länderna är det idag Kanada som tydligast driver på för att beslagta ryska statens tillgångar.

När Magnitskijlagen presenterades var få regeringschefer i Europa intresserade till en början. I dag, efter flera år, har pendeln äntligen svängt.

Nu har EU:s ledare en chans att agera proaktivt tillsammans med Kanada. Tillfället är nu. Beslagta den ryska statens tillgångar. Det är vi skyldiga Ukraina.

Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TV:s Panelen.