Bland förstagångsväljarna fick S+V bara 30 procent av rösterna, medan M+SD fick 48. Valvinden var ännu starkare i det skolval som organiseras av myndigheten MUCF. Där fick S+V sammanlagt 24,1 procent och M+SD 48,1. Alla skolor deltog dock inte så därför är siffrorna inte helt pålitliga, men hur ska man förklara tendensen? Det sägs att det här valet var ett val om lag och ordning. Förstagångsväljarnas och skolelevernas erfarenhet av samhället är naturligtvis starkt präglad av skolmiljön och av vad som där sker och sägs.
2019 rapporterade Brottsförebyggande rådet i sin skolungdomsrapport att 48 % av eleverna i årskurs 9 säger sig ha utsatts åtminstone en gång under de 12 föregående månaderna för någon form av stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott.
I många fall gäller det förmodligen en lindrigare form av brott, men skolan har blivit en brottsplats, och de brott som unga råkar ut för sker inte sällan där. I skolan är lag och ordning inte är garanterad. Ungdomsbarometern rapporterar att många unga menar att samhällsutvecklingen går åt fel håll. De litar allt mindre på samhället och uppskattar sin familj alltmer.
Unga män är fysiskt starka och borde vara de som är minst rädda. Nu har allt fler erfarenheter av att utsättas för våld från grupper av andra unga män. Vid förnedringsrån tvingas unga lämna från sig jackor, telefoner och kreditkort samtidigt som de utsätts för glåpord och fysisk skada. Sådana erfarenheter påverkar ungas politiska uppfattning.
För den som intresserar sig för skolfrågor är valresultaten särskilt anmärkningsvärda därför att läroplanerna i grund- och gymnasieskolan är starkt präglade av jämlikhet, feminism, multikulturalism och miljötänkande, teman som förknippas främst med de röd-gröna. Om ungdomar ändå röstar i motsatt riktning betyder det att de, precis som unga i Östeuropa under kommunismen, ”stänger av” det som de uppfattar som ideologiska påverkansförsök och i stället baserar sin uppfattning på det som de ser och hör.
Som bekant har de röd-grönas valkampanj när det gäller skolan varit inriktad på att bekämpa friskolor, omdöpta till marknadsskolor. Partierna ligger uppenbarligen inte i fas med ungdomarna när det gäller vilka problem som är viktiga i skolan. I de röd-grönas eftervalsanalyser bör de fundera över om deras skolpolitik kan ha bidragit till ett förhållandevis lågt stöd från ungdomar.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet.