Slå vakt om mångfalden

I slutet av november kom tidningen Östra Småland i Kalmar ut med sitt sista nummer.

En pressröst, som bildat opinion för arbetarrörelsens värderingar på ledarplats sedan 1922, försvann från tidningskartan. Kvar i Kalmar finns nu bara Barometern (M).

Den borgerliga mediedominansen i Sverige förstärktes ännu mer och mångfalden urholkades ännu ett stycke.

Sedan millennieskiftet är det nu –  i och med nedläggningen av Östran – sammanlagt fyra S-märkta ledarsidor som tystnat.

Anrika Arbetet Malmö gick i konkurs 2000. Dagbladet i Sundsvall lades ned 2015. Göran Perssons gamla husorgan Folket i Eskilstuna förvandlades till veckotidning 2012 och upphörde helt med sin utgivning 2015.

I slutet av 2019 återstår endast elva landsortstidningar med socialdemokratisk ledarsida (i ett par fall har tidningarna två ledarsidor med olika politisk färg). I upplagemässig storleksordning är det:

1. Norrländska Socialdemokraten, Luleå        

2. Värmlands Folkblad, Karlstad  

3. Piteå-Tidningen 

4. Tidningen Ångermanland  (S och L)

5. Arbetarbladet, Gävle       

6. Gotlands Tidningar  (S och C)

7. Sydöstran, Karlskrona 

8. Dala-Demokraten, Falun

9. Länstidningen, Östersund

10. Folkbladet, Umeå

11. Folkbladet, Norrköping

Det är tidningar som fortfarande spelar stor roll i respektive region.Till exempel går att se ett samband mellan den lokala arbetarrörelsens styrka och tillgången till en S-pressröst.

Men elva S-märkta ledarsidor runtom i landet räcker givetvis inte för att bryta den borgerliga värderingsdominansen. Därför är det förståeligt att arbetarrörelsen söker nya vägar för sin opinionsbildning och agitation.

Det betyder emellertid inte att dagstidningarna är hopplöst passé. NSD, som jag känner bäst, är visserligen långtifrån storhetsåren på 1980-talet. Men tidningen har fortfarande en icke föraktlig upplaga på 26.300 exemplar, vilket betyder att NSD är den klart största tidningen i Norrbotten även 2019.

I senaste TS-statistiken ökade dessutom upplagan för första gången på många år med 200 ex. Det är de digitala prenumeranterna som blivit fler.

Om det är en tillfällighet eller ett trendbrott får vi se i kommande TS-mätningar. Men siffrorna ger i alla fall anledning att känna viss tillförsikt om framtiden. 

I början av december samlades NSD:s personal och särskilt inbjudna gäster till en kombinerad jul- och jubileumsfest på Hotell Bodensia.

Då passade även statsminister Stefan Löfven (S) på att framföra en videohälsning till de församlade. Han talade engagerat om journalistikens vikt och värde för demokratin och ett levande samhälle.

"Oavsett hur människor tar del av nyheter i framtiden så är jag övertygad om att det redaktionella innehållet alltid kommer vara viktigast, inte minst de lokala frågorna och berättelserna som få andra rapporterar om och som är möjliga att berätta tack vare att ni finns just där", sa Löfven.

Det är ord som påminner om att NSD och andra dagstidningar har fortsatt stor betydelse för att spegla och granska det som sker i hela Sverige, oberoende av om det sker i tryckt eller digital form. 

Lokaltidningarna är en del av den demokratiska infrastrukturen. Utan dem blir det svenska samhället tystare, fattigare och sämre.

Eller om Löfven uttryckte det i sin hälsning till 100-årsjubilerande NSD: "En mångfald av fria och oberoende medier är en förutsättning för en väl fungerande demokrati."

Genom mediestödet gör regering och riksdag en del för att upprätthålla denna mångfald. Den viktigaste insatsen gör dock du som läsare genom att betala för innehållet i NSD och andra dagstidningar. 

De trogna abonnenterna är och förblir grunden för dagstidningarnas existens.