Bilden är från 1965, efter att Ferdinand Marcos valts till president men innan han svors in. Med honom på bilden är hans hustru Imelda.
Han flydde till Hawaii tillsammans med sin fru, Imelda Marcos, som skapade rubriker på grund av den garderob hon i brådskan var tvungen att lämna kvar. Där fanns bland annat tusentals par skor och klänningar i ett oräkneligt antal. Presidentparet lyckades däremot föra över hundratals miljoner dollar till konton som till viss del fortfarande är oupptäckta.
Det som skedde 1986 var ingenting annat än en folklig revolution som krävde och fick demokrati. Den ledde till att Corazon Aquino, hustrun till den förre oppositionsledaren Benigno ”Ninoy” Aquino, som på Marcos order sköts till döds på Manilas flygplats 1983, kunde tillträda som Filippinernas president samma år som paret Marcos flydde.
Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte tillsammans med Kinas president Xi Jinping. Duterte var kontroversiell på många sätt, men ett av hans minst uppskattade inslag var närmandet till Kina.
Demokratin utmanades emellertid nyligen å det grövsta av Rodrigo Duterte, som tjänstgjorde som president 2016–2022. Han införde en kampanj mot kriminalitet och drogmissbruk som gick ut på att alla brottslingar skulle skjutas ihjäl utan rättegång. Journalister förföljdes och polis och allmänhet uppmanades att strunta i lagar och förordningar för att bli av med problemen. Han började även leka med idén att ändra på konstitutionen. Det ville dock inte folkopinionen, som i juni 2022 valde den tidigare diktatorns son, Ferdinand Marcos Jr, till president.
Filippinernas president Ferdinand Marcos Jr har stärkt banden till USA och Japan och minskat beroendet av Kina. I aktuella opinionsundersökningar har han stöd av omkring 80 procent av befolkningen. Inte illa för att vara son till en utkastad diktator.
Marcos Jr var under presidentkampanjen försiktig i sin kritik av Duterte, kanske av självbevarelsedrift, men han antydde ändå att Dutertes kontroversiella närmande till Kina var något som inte var i landets intresse. Kina har ju dragit in även Filippinerna i territorialkonflikter i Sydkinesiska sjön och Marcos Jr ansåg därför att ett utökat försvarssamarbete med USA var nödvändigt. Tidigare detta år fick amerikanska trupper också tillgång till baser i norra Filippinerna under ett utvidgat samarbetsavtal.
Imee Marcos, till höger, när hon valdes till senator i Filippinerna 2019. Hon är dotter till tidigare diktatorn Ferdinand Marcos och en tydlig kritiker av sin bror, president Ferdinand Marcos Jr.
Marcos Jr., som också uttryckt stöd för en oberoende journalistik, åtnjuter i dag ett 80-procentigt stöd i opinionsmätningar och det är uppenbart att ett närmande till Kina inte är något som den filippinska befolkningen vill se. Man litar mer på länder som USA och Japan. Det verkar dock inte senatorn och den nye presidentens äldre syster, Imee Marcos, göra. Hon har kritiserat sin bror för omsvängningen, även om det endast kan vara ett försök att höja sin egen politiska profil för att nästa gång själv kunna ställa upp som kandidat i presidentval. En motkandidat skulle då kunna bli Dutertes dotter, Sara Duterte, som även hon är politiker.
Sara Duterte är inte bara Filippinernas vicepresident och tidigare borgmästare i Davao City. Hon är också dotter till tidigare presidenten Rodrigo Duterte och kan mycket väl bli en av huvudkandidaterna i nästa presidentval 2028.
De lite märkliga familjebanden till trots får Filippinerna ändå betraktas som en demokrati. Presidenten tillsätts för en sexårsperiod i allmänna val och kan endast sitta en gång. Nästa val hålls 2028. Att Marcos Jr. kunde väljas trots att han var son till en avskydd diktator och efterträdare till en president som spottade på demokratin måste ändå ses som ett sundhetstecken. Filippinerna skapar inte särskilt ofta rubriker, men med sina 113 miljoner invånare och strategiska geografiska läge är landet värt all uppmärksamhet, även som en viktig exportmarknad.
Lars Vargö är japanolog och tidigare ambassadör i Tokyo.