Även om det statistiskt är en liten risk att själv utsättas för våldet, blir upplevelsen för många att Sverige har förändrats. Den bristande integrationen har skapat förutsättningar för ett slags kriminalitet som tidigare hörde utlandet till.
Men invandringen har även förändrat det offentliga rummet. Ett land med väldigt starka men ofta outtalade kulturella koder har på kort tid fyllts på från länder med andra normer. Ur detta föds en otrygghet som är mycket svårare att sätta ord på, men nog så viktig att tala om.
När människor runt oss beter sig på ett sätt som känns bekant, är vi mer benägna att lita på dem. Om samtliga personer i en hiss står vända mot dörrarna, men en person vrider sig åt andra hållet, kommer övriga att höja på ögonbrynen. Några kanske rentav får en klump i magen och funderar på vad normbrytaren tänker ta sig för härnäst.
Detta är en del av den mänskliga naturen där vi i grunden är ett flockdjur. Man kan för all del problematisera det och se att dessa instinkter inte alltid är av godo, men de finns där.
Ett sätt att se hur invandringen omformat det offentliga rummet är att studera trafiken i städer med många utrikes födda. Trafikbeteenden som vi tidigare bara stötte på när vi semestrade runt medelhavet — aggressiv körning och omotiverade tutningar — har blivit vanligare. Sett som enskilda händelser kan det måhända betraktas som struntsaker, men på ett övergripande plan uppstår för många en känsla av obehag.
På ett liknande sätt reagerar de som rör sig i staden och möter personer av utländsk härkomst som är högljudda. För ett folk som till och med i sin nationalsång lovprisar tystnaden, bryter detta mot förväntningarna på hur man beter sig i det offentliga rummet. Är vi på semester utomlands kanske vi upplever att detta är ett mer sympatiskt sätt att umgås än vår svenska tillbakadragenhet, men inte på torget i vår hemstad.
En del personer reagerar mindre eller inte alls. För dem kan det vara lockande av avfärda andras reaktioner som rasism. Det är också ett svårt ämne att samtala om, eftersom det inte låter sig mätas på samma sätt som exempelvis kriminalitet och arbetslöshet.
Men ju ärligare vi kan vara kring hur vi påverkas av kulturellt avvikande beteenden, desto lättare blir det för personer som är nya i landet att förstå hur de bäst kan integreras i den vardagskultur som för majoriteten känns trygg och bekant.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.