I juli har 30 år förflutit sedan Alexander Lukasjenko blev vald till Vitrysslands president med 80 procent av rösterna. Den segern har han vårdat väl, på sitt sätt. 2010 fick han nästan 80 procent, och få tror resultatet blir väsentligt annorlunda i valet 2015.
Men det allra roligaste för Lukasjenko skulle bli VM i ishockey i maj 9–25 maj. Han är ju hockeyfrälst. Men ett orosmoment har tillkommit. Oroligheterna i Ukraina innebär visserligen att pressen på Lukasjenko från på ena sidan EU och USA och på den andra Moskva har avtagit. De har ju fått en större fråga att hantera.
Men onekligen kastar oroligheterna i grannlandet en ny skugga över VM, efter att hotet om bojkott försvann i och med att alla kom till Putins Sotji-fest.
Vitryssland spelar hockey snäppet bättre än Ukraina, som inte kvalificerat sig för VM. Men man kan ju tänka sig att många ukrainare ändå reser över gränsen. Men vilka blir det som kommer? Fansen? Eller flyktingar? Lukasjenko har meddelat att Vitryssland är redo för båda sorterna, och det oavsett vilken sida de står på i Ukrainas politik.
I krisen har Lukasjenko sagt att Vitryssland alltid ställer upp på Rysslands sida. När FN:s generalförsamling fördömde den ryska annekteringen av Krim röstade Vitryssland emot. Men Lukasjenko har, som den balanskonstnär han är, även markerat mot Kreml, vars linje efter annekteringen av Krim varit ökat självstyre för Ukrainas övervägande rysktalande provinser – federalisering.
Men, har Lukasjenko sagt, även om en sådan ordning skulle förhindra det ”vi och Ryssland fruktar mer än allt”, att Natotrupper dyker upp i Ukraina, så är han emot. Det som skulle kunna te sig bra just nu kan i morgon innebära att utomstående blandar sig i. När Lukasjenko som exempel nämner Charkiv och Luhansk nära ryska gränsen är det tydligt vilken utomstående han syftar på. Och sådan inblandning skulle leda till upplösning av Ukraina.
Dess sammanhållning ömmar alltså Lukasjenko för. Det kan även Moskva låtsas hålla med om. Men knappast för Lukasjenkos artigheter mot Ukrainas tillförordnade president Oleksandr Turtjynov. Efter en träff med denne sade Lukasjenko: ”Turtjynov är en mycket religiös person och intellektuell. Han ser korrekt på läget. Han talar sanning.” Lukasjenko försäkrade Turtjynov om att Ukraina inte har någon militär invasion att frukta från det med Ryssland militärt samverkande Vitryssland: ”Och ingen Putin förbereder sig heller för anfall.”
Att ställa ut löften för Putins del torde vara vanskligt. Men det spelar nog mindre roll för Lukasjenko, när han försöker övertyga om att inget ska störa hans hockey-VM.