Du beskriver i boken att ”krigsförloppet på Krim är som taget ur en manual för sjätte generationens krigsföring”. Vad innebär det?
– När oroligheterna bröt ut i Ukraina och det efterföljande kriget i Krim, visste man inte från början att det var ett krig. Ryssland vilseledde genom maskerad militär och genom att inte erkänna sin närvaro i Ukraina. Det handlar om krigshandlingar som inte kan identifieras så lätt. Det fenomenet var Sovjetunionen väldigt skickliga på och idag är Ryssland bättre på det än någonsin.
Vad kan Sverige göra för att säkra upp mot den typen av krigsföring?
– Erkänna att det är ett problem. I början gav det upphov till stor förvirring. Det var många som rent av köpte den ryska bilden av att det var lokala miliser och frivilliga som var på Krim. Man var helt enkelt inte van vid att en aktör systematiskt ljuger och vilseleder, men den medvetenheten finns i större utsträckning nu. Man ska fortsätta vara kritisk till den information som Ryssland ger.
Hur bedömer du risken för att även de nordiska länderna drabbas vid ett krig mot Baltikum?
– Om det skulle ske ett regelrätt krig i Baltikum så kommer det med så gott som 100 procent sannolikhet att drabba de nordiska länderna. Ett krig eller en konflikt i närområdet påverkar alla länder intill. För Sveriges del har det här delvis att göra med den strategiska vikten av svenskt territorium. Det är väldigt svårt för Nato att försvara Baltikum från luften utan att använda svenskt och i viss mån också finskt territorium.
Anser du att de andra nordiska länderna tar det försämrade säkerhetsläget på större allvar än Sverige?
– Det finns en nästan bottenlös känsla av trygghet i Sverige. Det här är något som inte finns i något av de andra länderna i regionen eftersom de har varit med om krig i närtiden, andra världskriget. Sverige sticker ut som det land som höjt sina försvarsanslag minst. Tillsammans med Finland är vi det enda land som inte är medlem i Nato – och Finland ska utreda ett Natomedlemskap, medan den svenska regeringen fortsätter att utesluta en utredning. Både försvarsministern, statsministern och utrikesministern har talat om hur allvarligt läget är men det har inte reflekterats i handling, vilket är oroväckande.
Vad vill Putin angående Baltikum?
– Man kan inte veta vad Putin vill. Det viktiga är att vi måste vara förberedda på olika typer av scenarion där Sverige blir indraget på olika sätt. Det betyder inte att vi kommer att bli det men det är lite som en försäkring. Det är inte säkert att huset kommer att brinna ner men man försäkrar sig ifall det skulle hända.
Vad behöver Sverige göra för att öka säkerheten kring Östersjön?
– Vår otydliga policy skapar osäkerhet även för andra. Man pratar om Sverige som ett säkerhetshål i Östersjöregionen. Det finns två saker att göra. Den ena är att höja försvarsanslagen kraftigt. Inte bara för att förbättra vårt eget försvar utan också för att visa andra att vi tar situationen på allvar. Inte minst USA har lättare att motivera sin närvaro när de regionala länderna bidrar. Utredning avNatomedlemskap är en annan sak som behövs. Det finns inte en seriös politiker som säger att det är önskvärt att Sverige försvarar sig på egen hand. Utan ett fullt medlemskap har vi inte de garantierna som andra länder har.