Mycket trycksvärta har gått åt för att skriva om att nyvalet som aldrig varit utlyst inte heller blev utlyst. Administrationen av den svenska staten fortsätter som vanligt fast med några smärre korrigeringar av ramverket. Politikerna har satt tillbaka sprinten in handgranaten och det bör vi vara tacksamma för. Decemberöverenskommelsen, om den håller, skapar lugn några år framöver.
Den så kallade Decemberöverenskommelsen är förslaget som Alliansen lade fram redan i början av december och som statsminister Löfven nu har accepterat. Förslagen i korthet går ut på att
1. Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram.
2. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget.
3. Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga.
Regeringen och Alliansen gjorde även upp om tre sakpolitiska områden där man ska samarbeta. Det handlar om pensionerna, där de borgerliga nu accepterar att Miljöpartiet är med så länge de sitter i regeringen. Även försvaret och energipolitiken där alla Allianspartier nu ska delta i en ny energikommission.
Den kommande Moderatledaren Anna Kinberg Batra konstaterade under presskonferensen att svenskt minoritetsregerande inte är nytt. Sverige har sedan lång tid tillbaka styrts och kommer troligen även framöver att styras av minoritetsregeringar. Inget parti kan ensamt göra anspråk på regeringsmakten i Sverige. Decemberöverenskommelsen stärker den praxis som innebär att det regeringsalternativ som är störst får sin statsminister vald och sin budget genom riksdagen.Möjligen har Batra rätt, å andra sidan är inte Löfven en person som står fast vid något längre än nödvändigt.
Sverige är Sverige och Sverigedemokraterna kunde inte sabotera det. Landet kommer fortsatt regeras på ett stabilt sätt som det oftast görs. De två partierna vars verklighetsbild och verkligheten är på två vitt skilda ställen får fortsatt inget inflytande. Det är bra, de som inte kan sköta sig får inte sitta vid vuxenbordet.
Vem vann? Löfven sitter kvar tills vidare och kommer att kunna lägga egna budgetar i framtiden. Han kanske måste administrera en alliansbudget ett tag men med tanke på att alternativet är arbetslöshet för honom så lär han inte ta det speciellt hårt. han kommer inte få speciellt mycket genom riksdagen men att slippa radikala förslag gör inte överdrivet mycket. På längre sikt har dock Löfven surrat fast sig vid Titanics mast.
Löfven förlorade alla slagen men han vann kriget, fram till möjligen år 2018 i alla fall.