Hur hög ska den vara egentligen, skatten? Det är en volymfråga som helt verkar ha försvunnit från dagordningen. En förklaring kan vara att många inte vet hur stor den faktiskt är.
Som egenföretagare betalar man åtminstone in hela skatten på arbetet själv och kan jämföra den med den del man själv får kvar av intäkterna. För vanliga löntagare ser det annorlunda ut. När lönen dyker upp på kontot är både inkomstskatt och arbetsgivaravgift dragna.
Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv publicerade häromdagen underskattar de allra flesta skatterna. ”Ungefär hur många kronor tror du att stat, kommun och landsting sammanlagt tar in i skatt för varje hundralapp som en vanlig löntagare får i lön?” var den fråga som ställdes. Majoriteten svarade någonstans i intervallet 30-39 procent. Tittar vi bara på skatter relaterade till arbete är redan detta i underkant, en vanlig löntagare betalar drygt 40 procent i skatt på sitt arbete. Även om en del av detta betalas av arbetsgivaren i form av arbetsgivaravgift.
Men om man också räknar in att de pengar som löntagaren får i handen används till olika typer av konsumtion så kommer en stor del av dessa att betalas i moms. Då blir den sammanlagda skatten på arbete och konsumtion drygt 50 procent.
Hälften kvar hette en kampanj som Skattebetalarnas förening drev under 1980-talet. Sedan dess har inkomstskatten sänkts, men ser man till de totala skatterna får alltså en vanlig löntagare inte ens hälften kvar.
Synligare skatter är ett förslag som skulle kunna öka insikten om detta. Om man inte vet hur mycket man betalar i skatt är det svårt att ta ställning till om nivån är lagom. Men den andra sidan av myntet är ju vad man får ut av skatterna. Trots allt är tanken att de ska användas för att finansiera olika nyttigheter. Står det vi betalar in i proportion till det vi får ut?
När tankesmedjan Timbro för några år sedan lät undersöka vad småbarnsföräldrar trodde att den totala kostnaden för en plats på barnens förskola var gissade var tredje på en kostnad som var en tiondel av den verkliga kostnaden. Är du nöjd med barnens förskola? Om du får reda på vad den kostar, är du fortfarande lika nöjd?
Visst har både inkomstskatter och det totala skattetrycket sänkts under Alliansregeringarna. Men räcker det? Ska vi nöja oss med att ha ett av världens högsta skattetryck? Och medan vi ägnar tid åt annat fortsätter Stefan Löfven och Magdalena Andersson att höja skatterna ytterligare. Slutar vi prata om volymerna är det bara en tidsfråga innan vi toppar listan igen.