Maria Eriksson: Bidrar latinutbildningar till tillväxten?

Vi som tycker att bildningsideal är viktigt har svårt att ställa absoluta krav på avkastning. Men visst har konst, musik och romaner ett värde för samhället, även om det inte går att räkna på i statsbudgeten?

Foto: Dan Hansson / SvD / TT

Norrbottens län2014-11-07 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Blir du lönsam, lille vän? Konstnären Peter Tillbergs välkända målning föreställer ett klassrum där eleverna sitter som tända ljus vid sina bänkar. Blir de lönsamma? Är det detta som är syftet med skolan och utbildningen?

I Expressen upprörs ledarskribenten Ann-Charlotte Marteus över föräldrar som tror att skolan ska anpassa sig till deras önskemål. Enligt Marteus är skolan varken till för barnen eller föräldrarna – utan för att samhället ska få effektiv arbetskraft.

Det är ett förvånansvärt instrumentellt sätt att se på saken. Men inte alldeles ovanligt. Samma tongångar kan höras i diskussioner om universitet och högskolor – borde de verkligen ge humanistiska utbildningar? Borde de inte i stället fokusera på att säkerställa den svenska arbetsmarknadens behov av civilingenjörer?

Det finns minst två problem med ett sådant synsätt.

Dels att elever och studenter reduceras till att vara ett medel för samhället att uppnå ökat välstånd, i stället för att ses som ett mål i sig själva. Vilket syfte har en människas liv? Har man en skyldighet att bli lönsam? Att bidra till kompetensförsörjningen och konkurrenskraften? Borde föräldrar tänka på att uppfostra sina barn som bidrag till samhällsnyttan? Det tycks vara detta Marteus antyder.

Dels att det kommer att göra det väldigt svårt att motivera sådant som inte har en tydligt mätbar samhällsnytta. Bidrar latinutbildningar till tillväxten? Kan vi verkligen hålla oss med ett abstrakt bildningsideal för skola och högskola i stället för att fokusera på kurser som skapar framtidens arbetskraft?

Vi som tror att latinkurser och bildningsideal faktiskt är viktigt har svårt att sätta emot absoluta krav på avkastning och nytta. Men visst har konst, musik och romaner ett värde för samhället, även om det inte går att räkna på i statsbudgeten? Att de heders­doktorer som installeras vid Luleå tekniska universitet på lördag spänner från operasångare till kullagerexpert visar på den bredd av aktiviteter som vi värde­sätter i ett civiliserat samhälle.

Det finns de som menar att en skola och högre utbildning som är offentligfinansierad måste kunna uppvisa resultat i någon form av samhällsnytta. Hur ska vi annars motivera att skattepengar går till sådant som inte har någon uppenbar ”nytta”?

Samtidigt betalar vi själva för dessa tjänster så snart vi börjar tjäna pengar. Därför borde det också vara upp till individen själv att avgöra om den vill göra sig lönsam eller något annat här i livet.

Om det sedan är upp till oss andra att försörja den som gjort sig oanställningsbar? Se det är en annan fråga.

Krönika