För ungefär tio år sedan blev Stig Henriksson i Fagersta riksbekant genom att vara ett vänsterpartistiskt kommunalråd som konsekvent sänkte skatten år efter år. Jag gjorde en intervju med Henriksson som förklarade att man haft landets sjunde högsta kommunal- och landstingsskatt och att ingen kunde förklara varför det skulle se ut så. Det blev en utgångspunkt för att i stället försöka sänka skatterna.
Frågan är om politiker i Norrbotten kan förklara varför deras invånare ska betala bland landets högsta skatter. Den rödgröna majoriteten i landstinget föreslår en höjning på 1,16 kronor vilket innebär att Norrbottens landsting går från att ha landets lägsta till en av landets högsta skattesatser.
Det skulle innebära att invånare i Arjeplog och Pajala med 34,84 kronor i total skatt blir de som får betala allra mest i skatt i hela landet. Men samtliga Norrbottenskommuner hamnar en bra bit över rikssnittet på 32 kronor.
För den som tjänar 250 000 kronor betyder det 7 000 kronor mer i skatt per år än vad någon med den inkomsten betalar i Övertorneå – Norrbottens ”lågskattekommun” – i dag. Frågan är vad Arjeplogs- och Pajalainvånarna kommer att få för de 7 000 kronorna som någon i Övertorneå inte får i dag? Kommer sjukvården att bli 7 000 kronor bättre?
Skattehöjningen motiveras med att den ska bidra till likvärdig vård. Men hur stora skatteskillnader kan accepteras? Och vilken garanti finns det för att höjningen inte bara leder till ytterligare en framöver?
Nu är inte detta frågor som bara invånare i Norrbotten borde ställa politikerna. Den genomsnittliga skattenivån ökar hela tiden något i landet.
Samtidigt har statliga jobbskatteavdrag gjort att löntagare får mer pengar kvar efter skatten. Eftersom det lett till fler arbetade timmar har skattesänkningen i själva verket bidragit till ökade skatteintäkter till välfärden. Men om kommunerna använder detta som en möjlighet att höja skatten så förfelas syftet med skattesänkningarna. Tanken med jobbskatteavdragen var inte att de skulle göra det lättare för kommunerna att höja skatten.
Hur gick det i Fagersta? Det som hände, berättade Henriksson, när den politiska ledningen skickade signalen att skattehöjningar inte var lösningar på alla problem var att man i olika delar av den kommunala verksamheten i stället började fundera på hur effektiviseringar kunde göras. Hur kunde man få ut mer välfärd för varje skattekrona?
Det den politiska majoriteten i Norrbottens landsting gör är raka motsatsen till detta.