Jag läser om en kvinna som fyller 70 år. En volontärresa till Tanzania i ungdomen gjorde stort intryck. Från fattigdomen kom hon tillbaka till Sverige och såg överflödet i våra butiker – varför ska vi ha så många olika tandkrämssorter, ”det hade väl räckt med en”?
Frågan är i så fall vilken. Ska det vara den billiga, den som gör tänderna extra vita eller den för känsliga tandhalsar?
Anledningen till att alla de här tandkrämssorterna säljs är för att någon köper dem.
Varför finns det hundra yoghurtsorter i en vanlig butik? För att någon vill ha laktosfri yoghurt med skogsbär, medan en annan vill ha extra tjock, naturell grekisk yoghurt. Därför räcker det inte med en.
Den som hävdar det borde själv ställas till svars – är du beredd att vara hänvisad till en sorts bil, en sorts byxor och en sorts bröd? Och i så fall, hur ska vi hindra dem som tillverkar de andra sorterna från att göra det.
Vad som i förstone låter sympatiskt – låt oss slippa välja tandkräm och fokusera på något viktigare i livet – leder i förlängningen till något mycket osympatiskt.
Tandkräm och yoghurt kan verka trivialt. Låt oss ta något viktigare. Äldreomsorg.
P1 sänder under sommaren en serie program under rubriken Kluvet land. Här målas en bild upp av ett Sverige där det mesta har blivit sämre. I onsdags var ämnet äldreomsorg.
En forskare, som enligt egen utsago, ”är en sådan som blir väldigt stressad av att behöva välja kö på Konsum”, förklarade hur jobbigt det är att välja utförare i hemtjänsten.
Nu tvingas knappast någon välja. Även i de kommuner där det finns flera utförare kan man överlåta åt kommunen att utse vem som ska utföra hemtjänsten.
Däremot har man möjligheten att välja. Och den är viktig. Fråga den som har valt bort en utförare som man inte trivdes med. Eller aktivt valt någon som talar det egna språket. Hade det varit bättre om det bara fanns en variant?
Den som inte vill välja tandkräm kan gå in i affären, blunda och ta första och bästa. Och ändå vara säker på att få en som fungerar bra. Visst vill vi att det ska se ut så även vad gäller, hemtjänst, skolor och vårdcentraler. Men hindrar vi människor från att välja bort de som är mindre bra kommer vi inte dit.
Finns det bara en har man inte ens något att jämföra med för att se hur det skulle kunna vara bättre.
Det är också typiskt att samma forskare gärna vill bo på ett äldreboende där hon själv kan bestämma när hon vill gå ut och när hon vill duscha. Helt plötsligt var det inte lika skönt att slippa välja längre …