Ryssland försökte påverka valresultatet i USA 2016. Det avslöjar nu chefen för cybersäkerhet vid landets inrikessäkerhetsdepartement i en intervju med NBC News (8/2). Uppgifterna bekräftar att 21 amerikanska delstaters röstregistrering utsattes för ryska it-attacker, varav några blev hackade. Även om inga bevis har lagts fram för att detta faktiskt påverkade valresultatet ger det Sverige anledning att kontrollera den digitala säkerheten ytterligare inför valet i höst.
Med tanke på de många avslöjanden om bristande it-säkerhet som gjordes under andra halvan av 2017 utgör svenska myndigheter en till synes lätt måltavla för hackerattacker. Något som inte minst kan utnyttjas av främmande makt som har intresse av att störa ett val. Med tanke på rapporterna från USA är det sannolikt så att Ryssland sneglar åt det hållet – åtminstone för att underblåsa misstroende mot systemet hos befolkningen.
Som tur är röstar vi i Sverige än så länge med papperslappar, det vill säga valsedlar. Måltavlan för en it-attack begränsas därmed till de redan räknade rösterna som registreras digitalt, och som dessutom kontrollräknas av Valmyndigheten. Ett digitalt skydd mot sådana attacker behöver därför omfatta ett relativt litet system.
Dessa fördelar med vårt analoga röstningssystem får inte underskattas. Enda sättet att i stor skala påverka valresultatet i Sverige är att manipulera människorna som röstar, vilket var och en måste vara på sin vakt mot.
Men trots att vi har ett relativt säkert röstningssystem är det många som förespråkar e-röstning, som kan göras hemifrån via en dator. Vallagskommittén föreslog till och med att försök med e-röstning skulle göras i årets val, eftersom den menade att röstningen blir både enklare och mer jämlik då exempelvis funktionshindrade kan rösta själva hemifrån. Regeringen valde att inte gå vidare med förslaget, vilket justitieminister Morgan Johansson (S) 2016 motiverade med att valhemligheten inte kan säkerställas om folk ska rösta hemifrån.
Johansson nämnde dock inte den viktiga säkerhetsrisken som finns med e-röstning. Om vissa röster bara existerar digitalt blir de lättare att manipulera och svårare att kontrollräkna. Och att minimera risken att valresultatet påverkas av annat än var och ens röst är betydligt viktigare än att människor ska slippa gå till vallokalen eller använda ett bud.
Vi måste kunna lita på att valresultatet är korrekt och att sammansättningen i våra folkvalda församlingar motsvaras av hur människor faktiskt har röstat. För att säkerställa det borde det vara väl värt mödan att traska till vallokalen vart fjärde år och lägga fysiska valsedlar i kuvert.