De olympiska spelen i Sotji är över. Efter herrarnas finalförlust mot Kanada i ishockey stannade Sverige på två guld, sju silver och sex brons. Det var ett överraskande bra resultat som placerade Sverige på 14:e plats i medaljligan.
Ingen skugga ska falla över de sportsliga prestationerna i Sotji.
Men medan rapporterna inför OS handlade om terrorhot, antigaylagar, utnyttjande av arbetskraft och svindlande korruption så försvann de aspekterna successivt ur mediebevakningen.
När journalister och besökare anlände till Sotji skrevs det underhållande tweets om trasiga och halvfärdiga hotellrum, konstiga skyltar och helt osannolika toaletter. Och när tävlingarna väl började hamnade allt fokus på dem.
Risken är stor att det är idrottarnas OS som folk kommer att minnas. Och det är synd.
Det är sant att problemen i Ryssland hade existerat med eller utan OS. Men för regimen har spelen varit livsviktiga. Putin har kommenderat fram så mycket som möjligt av statens resurser för att höja sitt eget anseende.
OS i Sotji kostade över 300 miljarder kronor och är de dyraste spelen någonsin.
Bara bygget av den fem mil långa motorvägen till skidorten Krasnaja Poljana kostade motsvarande 50 miljarder. Det är mer än fem gånger vad hela Vancouver-OS kostade. Tidskriften Esquire räknade ut att man för samma pris hade kunnat täcka hela vägbanan med ett centimetertjockt lager av rysk kaviar!
Det är inte bara OS i Sotji som lämnat en besk smak efter sig. De olympiska idealen, som ska företräda idrott, fred och tolerans, har alltmer kommit att representera korruption och förtryck.
I Peking 2008, rörde det sig om kuvandet av oppositionen, för att inte tala om den bryska tvångsförflyttningen av omkring 1,5 miljon människor som skulle göra plats för nya arenor och anläggningar.
OS-arrangörskapet används främst för att ett nationellt självhävdelsebehov. För någon vinstmaskin är det sannerligen inte.
Enligt den amerikanske ekonomiprofessorn Andrew Zimbalist har alla moderna OS, undantaget Barcelona 1992, gått med förlust.
I en artikel i tidskriftenThe Atlantic från sommaren 2012 skriver Zimbalist att ett sommar-OS ger intäkter på mellan fem och sex miljarder dollar, varav hälften går till Internationella olympiska kommittén, IOK.
Bara delar av investeringarna går till infrastruktur som kan vara till nytta för städerna efter de olympiska spelen.
Ekonomisk jätteförlust spelar mindre roll för en ledare som Vladimir Putin. Allt fungerade på ytan. Ryssland vann den olympiska medalj-ligan. Ingenting sprängdes.
Sotji klarade arrangörskapet. Men man kan fundera på vilket arvet blir efter OS.