Regeringens planer på kilometerskatt för lastbilar är bara symbolpolitik utan nämnvärda positiva miljöeffekter. En distansbaserad skatt kan beskrivas som självskadebeteende för avlångt och glesbefolkat land med stora avstånd till omvärlden från utkanten av Europa.
Detta borde vara tillräckligt för att få regeringen att avstå från experimentet. Speciellt som man dessutom saknar stöd i riksdagen och remissinstanserna gjort tummen ner. Men man framhärdar ändå.
Förra fredagen, sent på eftermiddagen, lade regeringen fram ett reviderat förslag på kilometerskatt, eller vägslitageavgift som man väljer att kalla det. I det nya förslaget omfattas bara trafik på europavägar, riksvägar och vissa länsvägar, vilket är en lindring jämfört med det förslag som presenterades för ett år sedan. Samtidigt kommer skatten även i förändrad form att gå ut över alla svenska åkare, då det knappast är många lastbilar som uteslutande framförs i det mindre vägnätet.
Kilometerkatten slår mot alla som arbetar, bor och driver företag långt ifrån storstaden. Den går ut över alla branscher och näringar som är beroende av godstransporter, framförallt i norra Sverige där avstånden är som störst.
Enligt konsekvensanalysen riskerar kilometerskatten att slå särskilt hårt mot arbetstillfällen och företagande inom massa- och pappersindustri, trävarutillverkning, livsmedelsindustri och metall- och mineralutvinning. Det är verksamheter som utgår från var råvarorna finns och inte går att flytta på eller enkelt överföra till andra transportslag.
Men den leder också fel ur miljösynpunkt. Beskattningen baseras nämligen på hur lång sträcka en lastbil färdas, ingenting annat. Den bryr sig inte om bränsleförbrukningen, hur tungt lastad den är eller mängden utsläpp. Dessutom drabbar den skogsnäringen som i många sammanhang brukar beskrivas som nyckeln till en grön omställning av fordonsflottan.
De danska Socialdemokraterna kastade idén om en kilometerskatt för tunga fordon i papperskorgen när de insåg vilket hårt slag det skulle innebära för landsbygden. Men i Sverige envisas man ändå.
Tyvärr är kilometerskatten inte den enda skatteförändringen som försämrar landsbygdens möjligheter att växa av egen kraft. Regeringen har sedan tidigare beslutat att införa flygskatt och en årlig automatiserad höjning av bensin- och dieselskatten.
De rödgröna tycks tyvärr betrakta landsbygdens transporter som en överflödig bekvämlighet som till varje pris måste skattas bort. Men landsbygdens skatter är redan för höga.