Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
19/2 publicerade Kuriren en ledare med rubriken "Päls är naturligt". Där argumenterades mot den djurrättsrelaterade brottsligheten och för pälsanvändning. Det hävdades också att djurrättsrörelsen är fel ute i sin ideologiska syn på djur. Ledarskribenten skiljer inte mellan den stora massan som kämpar för djurs rättigheter med pennan och med ordet som redskap och det fåtal som begår brott. Djurens Rätt är Sveriges största djurrättsorganisation och vi arbetar med lagliga metoder. Hos oss kämpar medlemmarna genom faktainsamling, opinionsbildning och påverkansarbete. Det är olyckligt att ledarskribenten inte vårdar sin retorik bättre utan låter det stora flertalet få klä skott för vad ett fåtal gör.På många djurarter är det naturligt med päls. Men inte på människor. För att pälsen ska förpassas till att bli kläder krävs det att djur utsätts både för död och lidande. När ledarskribenten hävdar att vi har goda standarder för hur djuren inom pälsindustrin ska hållas kan inget vara mer fel. Jag rekommenderar skribenten att läsa betänkandet från den statliga pälsdjursutredningen, som kom 2003. Där kan man läsa att vare sig myndigheter eller näring har gjort något för att anpassa djurhållningen till lagens krav. Jag uppskattar att cirka 40 miljoner minkar har hållits under villkor som lagen skulle skydda dem ifrån. Så är det med den goda standarden. Om minkarna hade haft talerätt skulle det kanske vara pälsfarmarna som skakade galler.Djurrättsrörelsens ideologi är egentligen enkel. Vi hävdar att två individer ska behandlas olika endast då det finns någon moraliskt relevant skillnad som rättfärdigar det. Även ickemänskliga djur har moraliskt relevanta egenskaper. De har upplevelseförmåga, vilket innebär att de kan känna lust och lidande. Även djur har intresse av sina liv. Ledarskribenten ser inte detta, utan argumenterar i stället att det råder en överordning och att den i sig skulle legitimera att vi åsidosätter djurens intressen. Överordning, eller underordning också för den delen, är inte någon moraliskt relevant egenskap utan en mänsklig konstruktion. Den fungerar ur etisk synvinkel lika illa som moralisk vattendelare som kön eller etnicitet. Det är inte djurrättsrörelsen som är ute och seglar i sin ideologi utan det är ledarskribenten som är det i sin kritik av den. Djurrättsrörelsens ideologi vilar på solid grund.Alexandra Leijonhufvud förbundsordförande Djurens RättPer Selstam svarar:Djuren har moraliskt relevanta egenskaper, skriver Alexandra Leijonhufvud. Det är fel. En grundläggande skillnad mellan djur och människor är att djuren saknar förmåga till moralisk reflektion. Av det följer exempelvis att djur naturligtvis inte skall ha rösträtt, vilket AL märkligt nog antyder.AL vill inte bli sammanblandad med sådana som i djurens namn begår brott mot människor. För att slippa det bör hon ta tydligt avstånd från dem och fördöma deras otäcka gärningar. Det gör hon inte.Pälsanvändning är inte naturlig på människan, menar AL. Vad kan vara mer naturligt än naturmaterial med en mångtusenårig sedvana och tradition bakom sig? Att det exempelvis skulle vara fel att använda pälsen från en räv eller mink som skjutits i viltvårdssyfte ligger mycket långt från läsekretsens vardag. Att inte ta tillvara de naturliga resurser som marken ger är kanske en lyx som man kan kosta på sig i Stockholm, men är knappast förenligt med verkligheten i Norrbotten.
