I Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som klubbades igenom av riksdagen i december, så avskaffades den årliga uppskrivningen av bränsleskatten på bensin och diesel som den tidigare rödgröna regeringen infört.
Men i SVT:s Agenda (10/2) meddelade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) att den automatiska skattehöjningen med två procent utöver konsumentprisindex ska återinföras, så snart regeringen (som Centerpartiet och Liberalerna hjälpt till makten) inte är bunden av M/KD-budgeten.
Enligt Januariöverenskommelsen är det meningen att miljöskattehöjningar på minst 15 milarder kronor ska kompenseras med motsvarande skattesänkningar på arbete och företagande. Problemet är bara att de skattesänkningar som Isabella Lövin räknar upp i Agenda – bland annat sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och utökat rut-avdrag – inte främst riktar sig till dem som bor på landsbygden, och drabbas mest av höjda bränsleskatter. Inte heller är det säkert att den ökade skattereduktionen för bilpendlande – som miljöministern i Agenda antyder kan bli aktuell – ens blir av eller kommer att kompensera för kostnadsökningen.
Sverige är ett av Europas största och mest glesbefolkade länder. Åtta av tio resor i landet sker med bil. Utanför de centrala delarna av storstäderna nio av tio. Mot bakgrund av hur Sverige gestaltar sig utanför Stockholm, Göteborg och Malmö ter sig skattehöjningarna på bensin och diesel som orättvisa och totalt verklighetsfrämmande.
Bilismen är redan hårt beskattad. Både Statens väg- och transportforskningsinstitut och Trafikanalys och har konstaterat att skatterna är betydligt högre än vad som motsvarar miljöpåverkan. Timbro publicerade 2016 en rapport av nationalekonomen Jacob Lundberg, som visade att den svenska koldioxidskatten är ungefär tre gånger för hög i förhållande till den skada utsläppen orsakar och att ”bensinskatten bör sänkas med minst 2,50 kr per liter om den ska motsvara bilismens samhällsekonomiska kostnader”.
För alla som bor utom räckhåll för finmaskiga kollektivtrafiknät och täta tidtabeller blir den självhöjande bränsleskatten på bensin och diesel en återkommande plåga för plånboken. Det är inte rimligt att vanliga svenskar med små ekonomiska marginaler men ett stort behov av transporter tvingas bära bördan när regeringen satsar på symboliska åtgärder med få eller inga effekter på klimatet.