SVT har besökt en svensk IS-medlem som fängslats av kurdiska styrkor och nu vill ha hjälp att återvända till Sverige. Mannen, som anslöt sig till Islamiska staten 2013, förnekar att han dödat någon eller deltagit i strider för IS: ”Nej, jag har varit ambulansförare och hämtade skadade soldater och civila.”
Under terrorsektens hela verksamma period har IS utövat och marknadsfört sig med ett synnerligen grymt religiöst motiverat våld. Halshuggningar, korsfästelser, stympningar; massmord på etniska och religiösa grupper – listan på övergrepp kan göras lång. Och parallellt med detta ett flertal dödliga terrordåd i västerländska städer, som beordrats eller inspirerats IS.
Att Sverige skulle ha någon slags skyldighet att hjälpa dem som rest iväg för att anluta sig till IS, för att bekämpa allt som det västerländska samhället står för, är helt verklighetsfrämmande.