SAMHÄLLETS djurskyddskontrakt med den svenska nötköttindustrin är brutet i och med satsningen på avel av monstertjuren Belgisk blå för den danska marknaden. I våras försvann den sammanhängande betesrätten och nu hotas de svenska korna av en kraftigt urvattnad och flexibel djurskyddslag som ligger i pipeline. Det är nu dags att vända den negativa utvecklingen genom ekonomiska styrmedel.
Avelsbolaget Viking Genetics, som ägs av svenska nötkött- och mjölkbönder tillsammans med de danska och finska, har beslutat att bolaget ska äga Belgisk blå-tjurar. Rasen är bärare av en defekt gen för dubbelmuskulatur, muskelhypertrofi. Korna kan få grava kalvningsproblem som kräver mycket plågsamma kejsarsnitt. Djuren har svagare skelett och viktiga inre organ är tillbakabildade.
Beskedet är väntat även fast Arla, Scan och Kött och Charkföretagen fram till nu kraftfullt tagit avstånd från avarten Belgisk blå av etiska skäl. Produktion av Belgisk blå är en naturlig anpassning till den industriella intensifieringsprocess som redan dominerar i Europa och som mer och mer tar över i Sverige, i och med att adekvata ekonomiska styrmedel, djurskyddsskatter, för att rätta till problemen saknas.
Satsningen på Belgisk blå är bara det senaste symtomet på den nuvarande snabba avvecklingen av det svenska djurskyddet i riktning mot EU:s minimiregler.
I våras förlorade de svenska korna den sammanhängande betesrätten då Jordbruksverket gjorde betestiden mer flexibla, vilket gör att korna kan stängas in igen efter några veckor. Och förslaget till den nya djurskyddslagen beskrivs som flexibel och målstyrd, av regeringens egen djurskyddsutredare Eva Eriksson. Detaljeringsgraden i lag och förordning sänks och mer detaljerade bestämmelser flyttas till Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter där de kan uppdateras och justeras i takt med köttindustrins ständigt ökande behov av produktivitet.
Den växande konsumtionen av nötkött globalt är ett allvarligt hot mot klimatet. Världsbanken varnade nyligen i rapporten Turn Down the Heat för temperaturhöjningar på fyra grader Celsius i framtiden. Med en sådan kraftig värmeökning hotas vår civilisation. Då blir det extremväder, värmeböljor, stigande havsnivåer, översvämningar och många människor kommer att dö i utvecklingsländerna.
Nötköttets centrala roll i klimatkrisen framgår tydligt i FN:s rapport Global Environment Outlook 2012 som är den mest djupgående och opartiska analysen av sitt slag enligt Ban Ki-Moon, Förenta nationernas generalsekreterare. Där framkommer att med tanke på hela råvarukedjeanalysen, inklusive avskogning för bete och foderproduktion, så står köttproduktionen för 18-25 procent av världens utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än den globala transportsektorn.
Vinsterna i svensk nötköttsindustri kommer i huvudsak från de enorma subventionerna. I utbyte mot skattebetalarnas pengar lovar nötköttindustrin ett gott djurskydd och öppna landskap med lyckligt betande klimatsmarta svenska kor. Nu när det svenska djurskyddet i praktiken avvecklas och klimathotet förvärras väsentligt bör riksdagen skärpa tonläget betydligt.
En liter mjölk bör beskattas på samma villkor som en liter bensin och för att rädda världen från en klimatkatastrof vore det allra bästa att helt förbjuda hamburgaren.